Socialstyrelsens definition består av fyra olika kategorier:

• Situation 1: akut hemlöshet
• Situation 2: institutionsvistelse och stödboende
• Situation 3: långsiktiga boendelösningar
• Situation 4: eget ordnat kortsiktigt boende

Inom kategori tre ryms det ökande antalet kommunala kontrakten. Bör man kalla dem kommunala eller sociala? Ett svar kan vara att man kan behöva skilja på de situationer när en person behöver en bostad utan att ha andra problem och de situationer när någon får en försökslägenhet av bosociala skäl.

Socialstyrelsen följer utvecklingen av hemlösheten och gör bland annat kartläggningar. En omfattande undersökning gjordes under år 2011. Den senaste kartläggningen genomfördes under en vecka, vecka 14, år 2017 och var den femte i ordningen. Resultatet visar hur hemlöshetsproblemen såg ut under denna vecka. Den ger en bra bild av läget, men är inte alldeles heltäckande. Ladda ner rapporten.

Vad visar kartläggningen vecka 14, 2017?

• I februari 2017 var cirka 33 250 personer i Sverige hemlösa. Cirka 5900 levde i akut hemlöshet, vilket var 1500 fler än jämfört med år 2011. Cirka en femtedel av personerna som var akut hemlösa bedömdes inte ha behov av något särskilt stöd, ”bara” en bostad.
• Nästan hälften av personerna bodde i långsiktiga boendelösningar, det vill säga främst med kommunala och sociala kontrakt. De var cirka 1900 fler jämfört med år 2011, en ökning med runt 30 procent.
• Drygt en tredjedel av alla personer i hemlöshet är föräldrar till barn under 18 år. Sammantaget var det cirka 24 000 barn vars föräldrar fanns i någon av de fyra situationerna med hemlöshet. Den vanligaste faktorn till hemlösheten var att de inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden.
• Försörjningsstöd är den enskilt vanligaste försörjningskällan för personer i hemlöshet.
•  Drygt hälften av personerna var födda i Sverige. Antalet födda utomlands var cirka 2000 fler än vid kartläggningen 2011.
• Personer med missbruksproblem och psykisk ohälsa var något färre jämfört med kartläggningen år 2011.

För nästan var femte person i Socialstyrelsens kartläggning 2017 (kartläggningarna sker vart sjätte år) var en bidragande faktor till hemlösheten att de blivit avhysta från en tidigare bostad. Detta är en klart försvårande omständighet för att få en ny permanent bostad och utgör därför ett starkt skäl att arbeta med att förhindra vräkningar.

Erfarenheterna visar också att det går. Enligt Kronofogdens statistik minskade antalet ansökningar om avhysningar mellan år 2010 och 2019 från cirka 9 900 till cirka 5 800.

Antalet verkställda avhysningar under samma period minskade från cirka 3 100 till drygt 2 500. Antalet barn som berördes av verkställda avhysningar har minskat under många år. I jämförelse med 2008, när statistiken började föras, till 2019 har antalet barn som berörts av vräkning minskat med ungefär 40 procent.

Dessvärre har antalet berörda barn ökat de senaste tre åren och 2019 var det 467 barn som förlorade sitt hem. Det kan ställas mot den lägsta noteringen, 2016, då 387 barn berördes. Här inkluderas såväl barn som är permanent boende, växelvis boende som umgängesbarn.

En stor andel av de ansökningar om betalningsföreläggande gällande obetalda hyror som går till Kronofogden, leder inte till en ansökan om avhysning.  Av de ansökningar som gör det, är det cirka 40 procent som faktiskt fullföljs. Detta betyder att en stor mängd ärenden som kommer till Kronofogden skulle kunna undvikas genom vräkningsförebyggande arbete i ett tidigt skede.

Då och då kan hyresgäster behöva råd och praktiskt stöd i ekonomiska frågor.  För den som kommer efter med hyran är det extra viktigt att ta tag i situationen i tid. Och det finns god hjälp att få. Alla kommuner erbjuder nämligen kostnadsfri budget- och skuldrådgivning.

Detta kan kommunernas budget- och skuldrådgivare hjälpa till med

• se över möjligheter att komma ikapp med obetald hyra och hitta rutiner så att hyran betalas i tid framöver
• se över inkomster och utgifter
• resonera om olika möjligheter att förbättra ekonomin
• göra en budget
• sammanställa skulder
• förhandla om avbetalningsplaner
• ansöka om skuldsanering

Samverkan bostadsföretag – kommun
Flera kommuner har utvecklat ett nära samarbete med bostadsbolagen så att de som kommer efter med hyran kontaktas och erbjuds tid på budget- och skuldrådgivningen. Det har lett till färre sena hyresbetalningar och färre avhysningar. Fundera gärna på hur du vill utveckla samarbetet med budget- och skuldrådgivningen på din ort, om ni inte redan har en fungerande samverkan.

Så når du kommunernas budget- och skuldrådgivare
Kontaktuppgifter till alla landets budget- och skuldrådgivningar finns på hallakonsument.se. Man kan förstås också kontakta kommunen direkt. Rådgivning kan ske via telefon, mejl eller personligt besök. Rådgivningen är kostnadsfri och rådgivarna har tystnadsplikt.

Kronofogden jobbar sen flera år aktivt med att förebygga avhysningar. Myndigheten har inom ramen för sin förebyggande verksamhet tagit fram ett nytt metodstöd om detta, klart i mars 2018.

Metodstödet innehåller flera exempel på rutiner och processbeskrivningar om hur kommuner och allmännyttor arbetar och samarbetar för att motverka avhysningar som främst beror på obetalda hyror.

Att bostadsföretagen har en egen policy och rutiner är en förutsättning för att etablera en lokal samverkan med kommunen; både socialtjänsten och verksamheten med budget- och skuldrådgivning.

Det främsta syftet med rapporten är att visa hur viktigt ett kontinuerligt lokalt samarbete är för att förebygga vräkningar. Statistik från Kronofogden och Socialstyrelsen visar antalet avhysningar har minskat starkt under senare år.

Sex hyresvärdar, alla är allmännyttiga bostadsföretag, beskriver själva hur de arbetar när hyresgäster har obetalda hyror och hur de samarbetar med kommunen. De sex företagen är AB Timråbo, Solatum Hus & Hem AB, AB Bostaden i Umeå, AB Väsbyhem, Bostads AB Mimer och MKB Fastighets AB.

Sveriges Allmännytta medverkar i samarbeten med Kronofogden, Konsumentverket och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Kronofogden har en förebyggande verksamhet, Konsumentverket arbetar bland annat med frågor om överskuldsättning och bistår kommunernas verksamhet med budget- och skuldrådgivning. SKL har perspektivet på kommunernas bostadsförsörjningsansvar och de omfattande verksamheterna med vård och omsorg inom landstingen och kommunerna.

Vi arrangerar sen många år tillbaka en årlig nätverksträff för medlemsföretagen om olika bosociala frågor, det sker i samarbete med ett bostadsföretag och träffen brukar äga rum under september. Utbildningsdagar ordnas om exempelvis psykisk ohälsa och om hur vräkningar kan förebyggas.

Vi ger också ut rapporter och vägledningar. Här ges några förklarande ord om de som är aktuella och som kan laddas ner längre ner på sidan:

Kan man motverka hemlöshet?

Rapporten gavs ut 2007 och ger ett bra perspektiv på dagens förhållanden. Vikten av att samverka lokalt är en erfarenhet som står sig.

Bostad för alla, vem tar ansvar för att alla får en bostad?

Rapporten togs fram i ett fyrpartsprojekt mellan Sveriges Allmännytta, SKL, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den gavs ut år 2014.

Ansvarsfull uthyrning av bostäder

Skriften var klar under 2015 och togs fram bland annat mot bakgrund av debatten om höga krav på nya hyresgäster. Den är en vägledning som beskriver hur lediga lägenheter bör fördelas och vilka krav som är nödvändiga och rimliga att ställa på en hyresgäst när ett nytt hyresavtal tecknas. Bostadsföretagen behöver ha en egen uthyrningspolicy, som kan behöva ses över med jämna mellanrum. Vägledningen är ett stöd vid en sådan översyn.