Den bostadspolitiska debatten arrangerades i samband med årets Mötesplats Allmännyttan. Samtliga riksdagspartier var representerade genom: Leif Nysmed (S), Momodou-Malcolm Jallow (V), Jakob Olofgård (L), Ola Johansson (C) Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Roger Hedlund (SD) och David Josefsson (M). Debatten leddes av Anna Bellman.

Debatten fokuserade framför allt på om Sverige saknar en social bostadspolitik, undantag för allmännyttan från lagen om offentlig upphandling (LOU), balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna samt vilken bostadspolitisk fråga som är viktigast i valet.

Saknar Sverige en social bostadspolitik?

Frågan om Sverige saknar en social bostadspolitik visade sig vara den fråga där åsikterna gick mest isär. Vänsterpartiet och Miljöpartiet menade att det saknas en social bostadspolitik. Övriga partier menade att den finns, men kan förbättras av olika skäl och på olika sätt. Den är inte tillräckligt sammanhållen, omfattar för många eller saknar framförhållning för snabba förändringar som exempelvis flyktingvågen 2015. Moderaterna ville helt vända på perspektivet – och menade att Sverige saknar en fungerande bostadsmarknad – den ”är bara ett lappande och lagande”. Liberalerna lyfte behovet av en förbättrad strategi för att få bukt med hemlösheten.

Att införa social housing enligt de modeller som finns i andra länder är det inget parti som vill, men panelen var i stort sett eniga om att förändringar av den sociala bostadspolitiken behövs. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menade att det behöver byggas mer som fler har råd med, vilket medan Kristdemokraterna menade att det förmodligen skulle vara effektivare att använda de boytor som redan finns, och göra det enklare för fler att hyra ut exempelvis delar av ett hus.

– I Sverige har vi sociala kontrakt, det fungerar bra. En annan lösning är att finansiera boendelösningar via stiftelser, en lösning som finns i bland annat Danmark, Norge och Finland, sa Emma Hult (MP).

–Vi ska absolut inte ha social housing, det kommer leda till ökade klyftor. Oavsett inkomst och klass ska alla ha ett rätt till ett boende, sa Momodou-Malcolm Jallow (V).

– Social housing är inte heller en lösning för de som är strukturellt hemlösa. Social housing ska riktas mot de grupper som har de behoven, sa David Josefsson (M).

– Vi behöver en ny politik för att lösa som det som nuvarande system inte löser, sa Jakob Olofgård (L) och lyfte upp Liberalernas förslag om behovsbostäder som infogas i det ordinarie beståndet.

Men, bostadsbyggandet då – vad tycker partierna där?

Här rådde det också enighet över partigränserna att det behövs gemensamma och långsiktiga lösningar. Några pekade på att det blir ryckigt när investeringsstödet för bostadsbyggande införs, tas bort, införs och tas bort igen, och att det nu finns en risk att byggandet av hyresrätter stoppas.

– Vi måste få ner byggkostnaderna. Får vi inte ner dem, så kommer det inte byggas något alls. Vi måste kunna bygga så att människor har råd att efterfråga, sa Leif Nysmed (S) och fick på denna punkt medhåll av Roger Hedlund (SD).

– Bostaden är en rättighet. Alla som bor i det här landet ska ha rätt till ett tryggt hem. Vi måste stärka allmännyttan och inte ta bort de stöd som bidrar till ökat byggande. Det är inte rättvist att alla kommuner inte tar sitt bostadsförsörjningsansvar, alla måste bidra till byggandet, sa Momodou-Malcolm Jallow (V).

– Självklart måste byggkostnaderna sänkas, det är dyrare i Sverige än i de andra nordiska länderna. Vi har rigida byggregler och inte tillräckligt med byggbar mark, Det behövs en förenkling av PBL och snabbspår för industrialiserat byggande, sa Ola Johansson (C).

Ska allmännyttan undantas från LOU?

Flera i panelen underströk syftet med LOU, den ger transparens och motverkar korruption, men såg samtidigt att den behöver ses över, då den inte fyller sin funktion idag. Flera partier, däribland Moderaterna och Centerpartiet anser att allmännyttan ska omfattas även fortsatt. Flera, bland annat Miljöpartiet menade att det inte enbart handlar om LOU, utan att det finns flera andra saker som behöver åtgärdas för att åstadkomma balans mellan upplåtelseformerna – och att det behövs ett helhetsgrepp för att komma till rätta med detta.

Därmed gled debatten in på frågan om behovet av en skattereform för att uppnå just balans mellan upplåtelseformerna. Att det behövs någon form av skattereform rådde det enighet om, Det behövs en mix av olika upplåtelseformer och då måste de ha lika villkor. Flera partier påpekade att det behövs förändringar inte bara för hyresrätten, utan även kopplat till det ägda boendet. Exempelvis en avtrappning av ränteavdragen, slopande av amorteringskrav och ta bort hinder för unga att komma in på bostadsmarknaden.

Vilken blir då den viktigaste bostadspolitiska frågan i valet 2022?

• Socialdemokraterna: Byggande. Vi vill skapa 500 000 bostäder till 2030.
• Kristdemokraterna: ”Bostad först” som ett verktyg för att ge fler möjlighet till ett eget boende
• Miljöpartiet: Vi vill inte bara prata antal bostäder, utan att det här handlar om människor och lösa de behov som de har. Bostad först är ett bra verktyg.
• Vänsterpartiet: Att bostaden en rättighet.
• Centerpartiet:  Den viktigaste frågan nu är klimatfrågan. Vi behöver trygga och säkra områden att bo i.
• Moderaterna: Det ska bli enklare att bygga småhus, och bostadsmarknaden måste fungera.
• Sverigedemokraterna: Fler ska ha råd att bo, skapa trygga bostadsområden och bygga för unga så att de lättare kommer in på bostadsmarknaden
• Liberalerna:  Lösa problemen i de utsatta områdena och bygga en massa småhus i trä.

Mötesplats Allmännyttan är ett forum för allmännyttans förtroendevalda som arrangeras en gång per år för att lyfta aktuella frågor inom allmännyttan.