Boverket har haft i uppdrag av regeringen att lämna förslag om gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Den 10 maj lämnades rapporten till regeringen.

Porträttbild på Magnus Ulaner– Det är bra att införa ett gränsvärde för maximal klimatpåverkan, för klimatpåverkan från byggandet är betydande. Samtidigt kan vi konstatera att Boverkets förslag om 375 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalarea är i den övre skalan, säger Magnus Ulaner, klimat- och hållbarhetsexpert på Sveriges Allmännytta.

– Våra Kombohus kan idag byggas till en klimatpåverkan på runt 230 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalarea, beräknat på samma sätt som förslaget för 2025.  Vi ser nu gärna att regeringen skyndsamt remitterar förslaget, så att vi kan lämna våra synpunkter på det.

Standard för klimatdeklarationer

När en byggnad klimatdeklareras utgår man från en standard för att beräkna klimatpåverkan över en byggnads livscykel, berättar Magnus Ulaner. Denna standard är uppbyggd i olika moduler:

A (byggskedet): omfattar produktion av de byggprodukter och andra resurser som kommer att användas – allt från utvinning av råmaterial till transport, förädling och tillverkning, samt byggprodukternas transport till byggplatsen och färdigställandet av byggnaden.

B (användningsskedet): omfattar användning, underhåll, reparationer och drift av byggnaden. Här ingår till exempel energi-­ och vattenanvändning.

C (slutskedet):  omfattar de processer som krävs för att riva och frakta bort byggnadsdelarna till återanvändning, återvinning eller deponering, när byggnaden uppnått sin livslängd.

I det lagkrav på klimatdeklaration som gäller idag ingår endast deklaration av modul A.

Boverkets tre förslag i korthet

Gränsvärden för klimatpåverkan från nybyggnation

Boverket föreslår att gränsvärdet för klimatpåverkan för flerbostadshus ska vara 375 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalarea för modul A1–A5 från byggnader som uppförs och omfattas av reglerna om klimatdeklarationer för byggnader. Gränsvärdet föreslås att omfatta samtliga byggdelar av en byggnad från grunden och dess isolering, exklusive solceller och fast utrustning.

Gränsvärdet föreslås införas tidigast den 1 juli 2025 i reglerna om klimatdeklarationer för byggnader. Gränsvärdena föreslås även att skärpas vart femte år.

Utökad klimatdeklaration

En utökning av klimatdeklarationen föreslås komma i januari 2027 för att anpassa reglerna till kommande EU-regler inom området.

De moduler från byggnadens livscykel som föreslås att ingå i klimatdeklarationen är förutom modul A1–A5 (byggskedet) även B2 underhåll, B4 utbyte, B6 driftenergi, samt C1–C4 slutskedet. Även klimatpåverkan för markarbeten och markförstärkning ska redovisas i en klimatdeklaration.

Boverket föreslår även att byggherren ska bifoga ett beräkningsunderlag när klimatdeklarationen registreras. Beräkningsunderlaget ska lämnas in digitalt i ett format och en struktur som bestäms av Boverket. För att underlätta för byggsektorn föreslår Boverket att man ska få i uppdrag att utreda användningen av klassningssystemet CoClass i en klimatdeklaration.

Klimatdeklaration för befintliga byggnader

Krav på klimatdeklaration föreslås även vid vissa ändringar av befintliga byggnader från den 1 januari 2027. Kravet begränsas till två åtgärder som kräver bygglov:

  • Om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål.
    Om det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad, eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri.

Klimatdeklarationen ska omfatta de byggprodukter som ingår i den ändring som omfattas av krav på klimatdeklaration och ska redovisas i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalarea för modul A1–A4 + A5 byggspill. Boverket föreslår att tillbyggnader inte ska omfattas av krav på klimatdeklaration.

Läs hela Boverkets rapport här

Läs mer om klimatdeklarationer här i Boverkets handbok

Läs mer om livcykelanalyser här hos Boverket