Boverkets nya regeringsuppdrag markerar enligt verket en tydlig förstärkning av samhällsbyggnadssektorns roll i försvaret.

– Samhällsbyggandet är centralt för Sveriges beredskapsförmåga. Vi tar nu ett större ansvar för att stärka robustheten och försörjningsberedskapen inom bygg- och anläggningssektorn, menar Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket.

Boverket ska teckna så kallade försörjningsberedskapsavtal. Det innebär att myndigheter och företag ska samarbeta för att säkerställa tillgången till viktiga varor och tjänster i händelse av allvarliga störningar, kris eller krig.

Ett exempel kan vara hur man ser till att det finns byggmaterial för att reparera bostäder, offentliga byggnader, vägar eller broar som raserats vid en attack.

Ny enhet för beredskap

Boverket har sedan årsskiftet en ny enhet för beredskap och marknadskontroll.

– Att Boverket fått ett tydligare försvarsuppdrag kan stärka allmännyttans möjligheter att arbeta strukturerat med robusta bostäder och en förvaltning som står stabil även i osäkra tider. Det kan ju i förlängningen också bidra till tryggare hyresgäster och ett mer motståndskraftigt samhälle, säger Bengt Lind.

Så ska Boverket arbeta

Boverket ska

  • arbeta med försörjningsberedskap och genomföra försörjningsanalyser för bygg- och anläggningssektorn för att säkerställa tillgången till kritiska varor, tjänster och resurser i händelse av kris, höjd beredskap och krig
  • analysera lagstiftning och identifiera hinder för ökad beredskap inom byggsektorn
  • driva projekt för att stärka byggsektorns beredskap

Betong en kritisk vara

I höstas började Boverket arbeta med försörjningsanalyser för betong. Betong betraktas som en kritisk beredskapsvara och har enligt Boverket en komplex försörjningsstruktur.

Boverket planerar att successivt sätta igång fler försörjningsanalyser, men vilka varor och tjänster som ska prioriteras är ännu inte fastställt.

Boverket är en av 24 myndigheter som fått i uppdrag av regeringen att se över behovet av avtal för att upprätthålla försörjningen av nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

Beredskapsgrupp för byggnäringen

Flera byggbranschorganisationer har formerat Byggnäringens beredskapsgrupp, som i februari arrangerade ett webbinarium tillsammans med Myndigheten för civilt försvar för att diskutera vad som behövs för att stärka företagens beredskap.

En slutsats blev att bred samverkan mellan näringsliv och myndigheter är centralt för att få en välfungerande bygg- och reparationsberedskap på plats, men också att företagen själva behöver göra analyser av hur man säkrar den egna verksamhet i kris och krig.

Det framfördes även önskemål om tydlighet om vilka förväntningar myndigheterna har på sektorn och vad som händer med affärsmässigheten när det tecknas krigsavtal.

Inga fastighetsägare med i gruppen

Än så länge är inga byggherrar eller fastighetsägare representerade i den beredskapsgruppen, konstaterar Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.

– Det är lite synd. Vi är ju också en viktig part i den civila beredskapen, och det handlar inte bara om skyddsrum. Vi måste också förstå hur vi som fastighetsägare och byggherrar behöver förbereda oss för att få till en bra bygg- och reparationsberedskap. Vi skulle ju behöva prata ihop oss med de utförande entreprenörerna när det krisar ihop sig – eller helst innan, säger hon.

Bostadssektorn saknas

Inte heller finns någon organisation för byggherrar eller fastighetsägare med bland de elva parter som Boverket har samlat i det krisberedskapsprojekt som ska pågå till den 31 december 2027.

– Det hade varit naturligt att bostadssektorn skulle ingå som en samverkanspart. Beredskap går ju ut på att alla ska kunna bo och leva på ett bra sätt även under kris och krig, säger Bengt Lind.

7 tänkbara delar av en militär konflikt

Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Försvarsmakten identifierat sju typsituationer som företag och organisationer i Sverige enligt myndigheterna behöver förbereda sig för: Hybrida hot, värdlandsstöd, anfall mot norra Sverige, anfall mot Gotland, fjärrangrepp, förstärkning av alliansens norra flank och förstärkning av alliansen i Baltikum.

De sju typsituationerna beskrivs i dokumentet Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret.

– När din organisation har läst dokumentet behöver ni komplettera med gemensamma och enskilda analyser utifrån ert ansvarsområde, era geografiska förutsättningar, er kompetens och era förmågor. Identifiera vad ni behöver göra, ta initiativ och genomför åtgärder, skriver MCF på sin hemsida.