Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag till en socialt hållbar bostadsförsörjning. I uppdraget ingår att överväga åtgärder som underlättar för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor, som motverkar boendesegregation och som skapar bättre förutsättningar för jämlika uppväxt- och levnadsvillkor.

­– Det räcker inte med att bara öka byggtakten. Vi måste säkerställa att vi har en bostadsmarknad som är tillgänglig för alla. De verktyg som finns i den bostadssociala verktygslådan måste fungera, säger bostadsminister Per Bolund.

Grunden från 1940-talet

Grunderna för den nuvarande bostadspolitiken formulerades av 1940-talets bostadssociala utredning. Men politiken har förändrats under de senaste 25 åren. Staten har dragit sig tillbaka och bostadsförsörjningen sker nu på marknadens villkor, framhåller Sveriges Allmännytta.

Samtidigt har klyftorna ökat – mellan dem som äger och dem som hyr, mellan dem som har en bostad och dem som inte har det, mellan stad och land, menar Anders Nordstrand.

– Därför behövs en ny social bostadspolitik – en politik för goda bostäder till rimliga kostnader så att människor kan leva ett gott liv och att samhället hålls samman. Sveriges Allmännytta har under flera år efterfrågat en ny bostadssocial utredning och välkomnar att denna utredning nu har tillsatts, säger han.

Utredningens uppdrag

I utredningsuppdraget ingår bland annat att se över ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna, att analysera hur systemet med hyresgarantier fungerar, hur de kommunala bostadsförmedlingarna och förturssystemen fungerar, att se över kommunernas rätt att lämna stöd till enskilda för att de ska ha råd att skaffa och inneha en permanentbostad samt att kartlägga kreditgivares villkor för förstagångsköpare.

– Utredningsdirektivet tar upp flera frågor som var och en är viktiga att ta itu med, inte minst ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. En viktig fråga som inte finns med är bostadsbidragets storlek, funktionssätt och räckvidd, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

– Det saknas också ett helhetsperspektiv på bostadsförsörjningen. Riksdagen har fastställt ett bostadspolitiskt mål – väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Hur ska detta mål uppnås? Då måste man komma in på de stora frågorna – som politikens och marknadens roller och samspel liksom den ekonomiska obalansen mellan upplåtelseformerna.

Analys av allmännyttan

I utredningsdirektivet framhålls att allmännyttiga bostadsföretag ofta beskrivs som ett kraftfullt verktyg för att hantera olika former av behov som inte tillgodoses på marknaden, samtidigt som ett antal kommuner saknar detta verktyg. Därför behövs det mer kunskap om hur allmännyttan används och en analys av skillnader i kommunernas arbete med bostadsförsörjning mellan kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag och kommuner som inte har det.

Vid behov ska utredaren föreslå åtgärder som utvecklar bolagens arbete för en socialt hållbar bostadsförsörjning och lämna de författningsförslag som bedöms nödvändiga.

– Det är mycket positivt att direktivet lyfter allmännyttans roll för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Allmännyttan har i vår moderna historia haft en avgörande betydelse för att undanröja bostadsbrist och höja bostadsstandarden. Idag måste vi utöver kärnverksamheten – att bygga och förvalta bostäder för alla – utveckla rollen som samhällsbyggare och möjliggörare, säger Anders Nordstrand.

Översyn av hyresgarantier

Sedan drygt tio år finns ett system med kommunala hyresgarantier och ett statligt stöd till dessa. Detta system används dock i mycket begränsad utsträckning. Boverket har föreslagit att systemet ska ersättas med statliga hyresgarantier. Utredaren ska analysera hur det nuvarande systemet fungerar och vid behov föreslå ett nytt kostnadseffektivt system.

– Sveriges Allmännytta har länge velat ha ett system med statliga hyresgarantier som fungerar på ett enhetligt sätt över hela landet. Det kommer att underlätta för fler att komma in på hyresbostadsmarknaden, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Särskild utredare blir den tidigare miljöministern Karolina Skog. En parlamentariskt sammansatt referensgrupp kommer att knytas till utredningen, som också ska ha en kontinuerlig dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Senast den 8 november 2021 ska utredningen vara klar.