För att klara klimatmålen uppsatta av regeringen och EU krävs en omfattande energieffektivisering i bostadssektorn. EU:s klimatmål och direktiv som Energieffektiviseringsdirektivet (EED) och Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ställer krav på kraftigt minskad energianvändning. Alla byggnader ska vara nollemissionsbyggnader senast 2050.

Kort om upplägg och resultat i rapporten

HSB Riksförbund har anlitat CIT Renergy, ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Chalmers Industriteknik med unik kompetens inom energieffektivisering, för att granska lönsamheten för olika energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus.

Studien omfattar ett flerbostadshus från 70-talet med typisk energiprestanda och analyserar lönsamhet med priser och prismodeller för fjärrvärme och el i fem orter: Stockholm, Göteborg, Linköping, Västerås och Gotland. På alla orter förutom Gotland är energieffektiviseringar i praktiken inte företagsekonomiskt lönsamma.

– Det ställs höga krav på omställning från Sveriges regering och EU, men i praktiken är investeringskostnaderna så höga att det är företagsekonomiskt olönsamt i hela landet, säger Mikael Rosén, energiexpert på HSB.

– En mycket intressant och läsvärd analys från HSB. Jag instämmer i stort med deras slutsatser om att det är svårt att få lönsamhet i energieffektivisering, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Omöjligt att uppnå klimatmålen utan stöd

Studien visar att enskilda åtgärder inte räcker, för att nå energiklass D krävs ett paket av olika energieffektiviseringar som klimatskärmsförbättringar, installation av FTX-system och varmvattenåtgärder. Det kan kosta upp emot 3 miljoner kronor i investeringar. Samtidigt visar rapporten att lönsamheten för olika insatser varierar stort över landet beroende på pris och prismodeller. Men kalkylen ser annorlunda ut om investeringskostnaden skulle minska med 25 procent. I rapportens förord framförs förslaget ”för att skapa bättre förutsättningar kan ett alternativ vara att regeringen fortsätter rikta stöd och/eller kreditgaranti till energieffektiviserande renoveringar”.

– Om vi ska klara av omställningen och de krav som ställs inför den så behövs det ett riktat nationellt ekonomiskt stöd som täcker som minst 25–30 procent av investeringskostnaden, säger Mikael Rosén, energiexpert HSB.

Enligt Björn Berggren så är kostnaderna troligen underskattade i rapporten, som ändå visar på dålig lönsamhet.

– Tolkar jag deras rapport rätt så räknar de med nytt ventilationssystem, nya fönster och nya utfackningsväggar till en kostnad om cirka 163 tusen kronor per bostad. Jag tror många av våra medlemmar kan skriva under på att det blir dyrare än så, säger han.

Han menar att det är extra viktig att lyfta det företagsekonomiska perspektivet nu. Man kan tolka Energimyndighetens underlagsrapport för kommande renoveringsplan för Sverige som att nästan alla energirenoveringsåtgärder är lönsamma. Men denna rapport visar på svårigheter att uppnå lönsamhet för omfattande energieffektivisering i landet.

– Det är svårt att få lönsamhet i energieffektivisering och ett långsiktigt stöd behövs, enligt Björn Berggren.