I bostadsföretag finns ofta utrymmen där material samlas över tid. Det kan vara allt från spisar, kylskåp, handfat, dörrar, fönster och badrumsskåp. Utrustningen är ofta i gott skick – ibland så gott som nyskick – men en utmaning är att veta vad som finns var.

Finnvedsbostäder i Värnamo bestämde sig för att ändra på detta. Under slutet av 2024 beslutade bostadsbolaget att försöka hitta en lösning för att komma igång med ett strukturerat återbruk.

– Det var inte så att vi inte hade återbrukat alls innan. Mina kollegor inom förvaltningen var måna om vårt material även tidigare, men vi saknade en gemensam struktur och möjlighet att följa flödet av cirkulära produkter, säger Linnea Håkansson, som är hållbarhets- och projektkoordinator på Finnvedsbostäder.

En arbetsgrupp med Linnea Håkansson, områdeschefer och personal från förvaltningen började leta lösningar för att använda resurserna mer effektivt.

– Under en tid spanade vi på våra kollegor i branschen som kommit snäppet längre än vi, för att se vad gjorde de och vilka som var deras framgångsfaktorer.

Åkte på studiebesök

Gruppen förde dialog med externa systemleverantörer som specialiserat sig på just återbruk inom fastighetssektorn och åkte på studiebesök för att se lösningen live.

– Men när vi kom hem därifrån hade vi en känsla av att den vägen, med extern systemleverantör, inte var vägen framåt för oss.

Gruppen såg flera osäkerhetsfaktorer: Skulle kollegorna inom förvaltningen, som skulle genomföra återbruket i praktiken, verkligen logga in i ännu ett system för att leta efter begagnade produkter i den egna verksamheten? Och skulle besparingen av återbruket täcka systemkostnaden?

– De externa systemen är förvisso bra på sin sak, men kostar en del. Det krävs därmed att vi återbrukar en viss volym enbart för att täcka kostnaden för systemet. Vi är ju inte jättestora och vi var osäkra på hur stort återbruket skulle kunna bli, berättar Linnea Håkansson.

Måste vara enkelt

Linnea Håkansson berättar att hon då fick värdefull input från kollegan Kalle Fransson, reparatör på Finnvedsbostäder, som sa: ”Mitt jobb är att reparera och byta material hos våra hyresgäster. Jag är ingen IT-kille och vill inte logga in i fler system än nödvändigt för att kunna göra ett bra jobb. Jag återbrukar gärna, men det måste vara enkelt.”

Hon satte sig ner med Kalle Fransson och spånade kring en annan tanke: Går det att skapa en skalbar struktur för internt återbruk som inte krävde fler inloggningar och som inte innebär ökade kostnader för system?

– Vi hade drygt ett år tidigare gått in i fastighetssystemet Momentum och såg en potential att bygga återbrukssystemet direkt inne i fastighetssystemet, även om det systemet egentligen inte alls är byggt för att hantera en produktkatalog, som återbruket blivit.

Inne i fastighetssystemet satte de upp en återbruksfastighet, som döptes till Re:Put. I den fastigheten kan Finnvedsbostäder skapa arbetsordrar med olika produkter som bostadsföretaget har tillgängligt för återbruk, som vitvaror, sanitetsprodukter, tvättutrustning och byggmaterial.

Material som demonterats vid ombyggnad

Produkterna som blir tillgängliga för återbruk kan vara sådant som Finnvedsbostäder av någon anledning demonterat vid exempelvis ombyggnad av lokal, eller sådant som demonteras vid större ROT-projekt.

– Numera inventerar vi alla våra ROT-projekt och ger byggfirman i uppdrag att demontera det vi märker upp i stället för att riva och slänga i container, säger Linnea Håkansson.

Det kan också vara sådant som plockats bort och rustats upp, till exempel innerdörrar som målas om.

– Vi rengör och kvalitetssäkrar alla produkter innan vi registrerar in dem i Re:Put, så att den kollega som hittar en produkt i Re:Put-plattformen kan åka direkt och hämta den för att installera den hos en hyresgäst, säger Kalle Fransson.

Mätbara kilmatavtryck

Allt som cirkuleras genom Re:Put ska därmed vara i mycket gott skick.

– Förutom ett minskat klimatavtryck så kan vi nu ge hyresgästerna en snabbare service, eftersom vi inte behöver beställa nytt från en leverantör när vi redan har en likvärdig produkt. I ett lägenhetsbestånd med verksamhet på flera orter har det tidigare varit svårt att få en överblick om vad som finns på lager, säger Kalle Fransson.

Finnvedsbostäder mäter hur mycket Co2 som sparas i jämförelse med att köpa en ny produkt.

– Vi driftsatte Re:Put i april 2025 och fick med oss vår organisation på tåget. Under året gjorde vi en kostnadsbesparing på drygt 280 000 kronor, och en CO2-besparing på cirka 6500 kilo, säger Linnea Håkansson.

Fem framgångsfaktorer

De räknar upp fem huvudsakliga framgångsfaktorer i Finnvedsbostäders återbrukslösning:

1. Användarvänligt.
De som jobbar i förvaltningen kan både lägga upp material, och söka efter material direkt i mobilen i fastighetssystemet som är deras primära arbetsverktyg.

2. Inga extra kostnader.
Att sätta upp Re:Put i det befintliga fastighetssystemet innebar att Finnvedsbostäder slapp extra systemkostnader.

3. Skalbart.
Re:Put går att bygga ut själv i fastighetssystemet för att innehålla precis de kategorier bostadsföretaget själv önskar.

4. Sänkt tröskel för att komma igång.
”När vi började prata om återbruk trodde vi oss ha behov av en stor gemensam hubb där materialet skulle förvaras, med diverse utrustning för att skapa ett strukturerat lager. Idag låter vi i stället produkterna som är tillgängliga för återbruk stå kvar där de står, till exempel i källarutrymmen. Sedan skriver vi på respektive produkt var den står placerad i beståndet, och den som vill hämta produkten åker till den adressen. Det gör att vi inte kör runt på material i onödan.”

5. Organisationspepp.
Finnvedsbostäder är geografiskt utspridda med verksamhet i flera orter. ”Det gör att vi inte alltid ses eller har så mycket kontakt. Men Re:Put har blivit en organisationsbrygga som bidragit till mer än bara kostnads- och hållbarhetsbesparingar. Nu byter vi material med varandra, vi följer upp arbetet med Re:Put tillsammans och vi firar våra framgångar ihop.”

– Vi tror att många fastighetsbolag vill återbruka, men fastnar i att insatserna blir ganska höga, både i systembehov och eventuellt en hubb eller gemensam lokal). Vår lösning visar att det går sänka tröskeln men ändå nå väldigt lyckade resultat, säger Kalle Fransson.