Bostadens betydelse i etableringsprocessen

För ett drygt år sedan startade SABO ett utvecklingsarbete för att undersöka hur allmännyttan kan bidra ännu mer när det gäller att ordna boende åt nyanlända och samtidigt skapa en långsiktigt hållbar integration. Dan Gaversjö och Anna Heide har varit utlånade från Framtidenkoncernen i Göteborg respektive MKB i Malmö för att genomföra en kartläggning över hur det ser ut runt om i landet. De har träffat ett 40-tal bostadsföretag och kommuner samt SKL, Boverket, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelser med flera. Planen är att publicera en rapport som presenterar resultatet i januari 2017.

Som en del av underlaget till rapporten har även Malmö högskola genom Anna Ranger och professor Tapio Salonen anlitats för att ta fram en kunskapsöversikt som beskriver vad forskningen säger om Bostadens betydelse i etableringsprocessen. Rapporten analyserar och sammanställer forskning kring boendesituationen, identifierar kunskapsluckor inom forskningen och beskriver bostadssegregationens karaktär i Sverige.

Integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik har starka kopplingar

I rapporten konstateras bland annat att integrationspolitiken har starka kopplingar till arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har betydelsen av relationen mellan arbete och bostad för en lyckad etablering hamnat mer i centrum. Faktorer som påverkar boendesituationen för hushållet – var och hur man bor – är till exempel vilket land man kommer ifrån, vilket utbildningsnivå man har, vilket kulturellt kapital man bär med sig men också förekomsten av diskriminering.

Rapporten konstaterar också att segregationsforskningen har tagit fart de senaste tjugo åren, men den fokuserar mer på orsaker till, än effekter av, segregation. Vidare att segregerande processer snarare är av socioekonomisk karaktär än etnisk, men att dessa faktorer samspelar. Resultatet visar även på samband mellan boendesegregation och välfärdssystemets utformning.

Se staden som en helhet

Flera studier pekar på att förbindande stråk mellan olika delar av staden och mötesplatser har betydelse för integration mellan grupper och områden – att se staden som en helhet. Resultatet visar också på att aktörer i ett bostadsområde som agerar, exempelvis fastighetsägare och kommun, skapar förutsättningar för utveckling av området.

Stora luckor i forskningen

Att det finns stora forskningsluckor inom det studerade området slås fast. Bland annat saknas forskning om hur det ser ut med invandrares boende och integration på mindre orter. Likaså saknas forskning om nyanländas och invandrares personliga erfarenhet av bostadens betydelse för etableringsprocessen, det vill säga deras egna berättelser.