Under de senaste åren har Solör återkommande uppmärksammats i debatten om fjärrvärmepriser. I Nils Holgersson-gruppens årliga kartläggningar återfinns flera av bolagets nät bland de dyraste i landet, samtidigt som prisökningarna tillhör de högsta. Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna menar att utvecklingen väcker frågor om hur en hög skuldsättning påverkar prisnivåerna på lokala monopolmarknader.

Samtidigt pågår ett nationellt arbete för att stärka kundskyddet på fjärrvärmemarknaden. Regeringen har skickat Energimarknadsinspektionens rapporter om förstärkt kundskydd på remiss, efter att myndigheten fått i uppdrag att analysera hur fjärrvärmekundernas ställning kan stärkas. Bland förslagen finns en ny tvistlösningsfunktion, ökad transparens och skärpta informationskrav för fjärrvärmeföretagen.

Analys har delats med regeringen

Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna har gemensamt tagit fram en analys som de delat genom ett brev till finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch och som även publicerats i Dagens industri.

I analysen framträder ett tydligt mönster. Ett bolag sticker ut: Solör. Räntekostnaderna ligger långt över både kommunala och andra privata fjärrvärmeföretag och skillnaderna har ökat över tid. Analysen visar också att Solörs räntekostnader per såld kilowattimme i dag är högre än bolagets bränslekostnader.

Figur 1: Räntekostnader fördelat per såld värme. Källa: Energimarknadsinspektionen (Sveriges Allmännyttas och Fastighetsägarnas bearbetning)

Figur 2: Råvaru- och bränslekostnader fördelat per såld värme. Källa: Energimarknadsinspektionen (Sveriges Allmännyttas och Fastighetsägarnas bearbetning)

Enligt organisationerna utgör räntekostnaderna en betydande del av prisbilden. Det är alltså inte främst bränslekostnader som driver prisutvecklingen, utan i stor utsträckning den höga skuldsättningen. De menar att kunderna därmed inte bara betalar för värmen, utan i praktiken även betalar för finansieringen av bolagets expansion och uppköp av fler fjärrvärmenät.

– Fjärrvärmen är en lokal monopolmarknad där kunderna har mycket begränsade möjligheter att byta leverantör. Då blir det särskilt viktigt med långsiktigt hållbara affärsmodeller och ett starkt kundskydd, säger Cathrine Holgersson, vd på Sveriges Allmännytta.

Organisationerna varnar samtidigt för att hög belåning kan skapa långsiktig sårbarhet i mindre och inlåsta fjärrvärmenät. Om kunder lämnar fjärrvärmen minskar volymerna samtidigt som kostnaderna behöver fördelas på färre kunder, vilket i sin tur kan driva fram ytterligare prisökningar.

Analysen pekar också på att detta inte enbart är en kundfråga utan även en systemfråga. Om fjärrvärmens konkurrenskraft försvagas kan belastningen på elsystemet öka, med större behov av elproduktion och nätkapacitet som följd.

AP-fondernas ägande lyfts fram

I debattartikeln lyfter Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna också fram att Solör till cirka 40 procent ägs av Polhem Infra, som i sin tur ägs av AP-fonderna.

Organisationerna menar att svenska pensionspengar därmed är exponerade mot en affärsmodell där hög skuldsättning riskerar att påverka både prisutvecklingen och kundernas situation. De efterfrågar därför en bredare diskussion om ägaransvar och styrning i lokala monopolmarknader.

– Kunderna ska betala för trygg och fossilfri värme, inte bära växande finansiella risker. Det behövs nu ett stärkt kundskydd och en öppen diskussion om hur fjärrvärmemarknaden ska fungera långsiktigt, avslutar Cathrine Holgersson.

I debattartikeln efterlyser organisationerna bland annat att Energimarknadsinspektionens föreslagna tvistelösningsfunktion införs för att kunna pröva avtalsvillkor och prisers skälighet.

Figur 3: Högsta och lägsta fjärrvärmepriser år 2024 och år 2025. Källa: Nils Holgerssongruppen (Sveriges Allmännyttas och Fastighetsägarnas bearbetning)