Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) har varit en lång följetong där Boverkets remiss nu ger en tydligare bild av vad svensk tillämpning kan innebära och hur kommande energikrav kan se ut.
Förslagen innebär stegvisa men sammantaget omfattande förändringar för både nya och befintliga byggnader. Sveriges Allmännytta har för avsikt att lämna synpunkter till Boverket och välkomnar synpunkter och inspel från medlemmarna.
Skärpta krav på energi och nya uttryck för kraven i nyproduktion
För nya byggnader skärps energikravet med 10 procent samtidigt som sättet att uttrycka kravet på förändras.
– Boverket föreslår dels att ersätta dagens ”primärenergital” med ”energiprestandatal” för kravet och dels att kravnivåerna ska justeras utifrån geografi istället för som idag när primärenergitalet justeras, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.
– Jag anser att det finns en viss logik i denna förändring då energiprestandatalet kommer stämma bättre överens med energifakturan – men vi kommer få en period med begreppsförvirring och missförstånd då många definitioner nu ändras, fortsätter han.
Maximalt behov av eleffekt
Avseende eleffekt så föreslår Boverket att krav ska ställas utifrån beräknat maximalt behov av eleffekt. Jämfört med dagens föreskrifter där krav ställs på maximalt installerad eleffekt.
– Spontant så är detta en förbättring då vissa onödiga tröskeleffekter kan undvikas och det blir möjligt för fastighetsägare att ha marginaler för oförutsedda händelser, säger Björn Berggren.
Nya kravnivåer vid ändring av byggnad – med möjlighet till undantag
En central nyhet är att det införs tydliga energikravnivåer även vid ändring av byggnad. Det innebär att energikraven inte längre enbart är kopplade till nyproduktion, utan också får ökad betydelse vid ombyggnader och andra ändringsåtgärder.
Boverkets förslag är att byggnader efter ändring ska uppfylla energiklass B, vilket för bostäder innebär att energiprestandatalet får vara drygt 20 procent högre jämfört med nyproduktion, enligt Björn Berggren.
Samtidigt innehåller regelverket ett omfattande anpassningsutrymme, fortsätter han. Krav får justeras eller frångås om de exempelvis innebär oskäliga kostnader, om tekniska hinder finns, om åtgärderna strider mot varsamhetskrav eller om energinyttan bedöms som försumbar.
En kvarstående utmaning är att renovering inte är definierat i svensk lagstiftning, Boverket fortsätter att utgå från ändring av byggnad och anser att det motsvarar EPBD:s definition av ”större renovering”. Men det finns en lagrådsremiss ute avseende ändring av byggnader som föreslår att ändra på detta.
– Det är något förvirrande, men jag hoppas att de nya definitionerna i lagrådsremissen kan komma att implementeras i våra energiregler, säger Björn Berggren.
Energiklasserna i energideklarationer förändras
Som en del av genomförandet av EU:s omarbetade direktiv föreslås även ändringar i hur byggnader energiklassas i energideklarationer. Skalan A–G behålls, men kravnivåerna förändras.
– En ny byggnad som uppfyller kraven för nyproduktion får idag energiklass C i nuvarande system, medan samma byggnad med det nya klassningssystemet får energiklass A. Förändringen speglar alltså inte en förbättring av byggnaden i sig, utan att referensnivåerna i klassningen flyttas, säger Björn Berggren.
Observera att denna tabell gäller för byggnader i Mellansverige (exempelvis Örebro, Uppsala och Ulricehamn). Med det nya förslaget kommer relativiteten förändras något utifrån geografi.
På sikt införs energiklass A0 för nollutsläppsbyggnader. Som i korthet innebär byggnader som använder lite energi, inte använder fossila bränslen på plats för sin energiförsörjning och i den mån det är tekniskt möjligt, har installationssystem som kan reagera på externa signaler.
– A0 är inte “en ny toppklass” i första hand, då byggnaden inte behöver ha en energiprestanda som motsvarar A för att kunna klassas som A0, säger Björn Berggren.
De viktigaste delarna i korthet
De viktigaste delarna i remissen sammanfattas nedan. Sveriges Allmännytta att lämna remissvar. Sista dag för remissvar är den 17 april.
Sveriges Allmännytta välkomnar inspel från medlemsföretag. Synpunkter lämnas gärna till Björn Berggren (bjorn.berggren@sverigesallmannytta.se), senast 27 mars, för att kunna beaktas i remissarbetet.
För nya byggnader skärps kraven på energiprestanda genom lägre tillåtna nivåer för energiprestandatal och en ny regelmodell som ersätter dagens byggregler. Kraven blir mer funktionsbaserade och ställer högre krav på helhetssyn i projektering, systemval och utförande. För byggnader som ägs av offentliga organ införs skärpta kravnivåer tidigare än för övriga.
Ett nytt bindande krav på specifik eleffekt införs. Kravet innebär inte nödvändigtvis en skärpning jämfört med dagens regler, utan är i första hand ett tydligare och mer explicit sätt att formulera krav som tidigare hanterats indirekt. Syftet är att synliggöra byggnaders effektbehov och stärka kopplingen mellan byggnader och energisystemet.
För första gången införs tydliga kravnivåer på energiprestanda även vid ändring av byggnad. Det innebär att energikraven får en mer framträdande roll vid ombyggnader och större åtgärder, inte bara vid nyproduktion. Kraven knyts till den ändrade delen men bedöms i relation till byggnadens samlade energiprestanda.
Regelverket innehåller ett omfattande anpassningsutrymme vid ändring av byggnad. Energikraven kan justeras eller frångås om de exempelvis innebär oskäliga kostnader, om tekniska hinder finns, om energinyttan är försumbar eller om åtgärderna strider mot varsamhet och kulturvärden. Anpassning förutsätter dock analys, dokumentation och motivering, vilket ökar kraven på byggherre och tillsyn.
Begreppet renovering saknas fortsatt som rättsligt definierad term i svensk lagstiftning. Regelverket utgår i stället från begrepp som ändring och ombyggnad, vilket innebär ett fortsatt tolkningsutrymme. Detta är särskilt utmanande vid större, etappvisa renoveringar i befintligt bostadsbestånd.
Trots omfattande förändringar i regelmodellen ligger primärenergi- och viktningsfaktorerna fast. Det ger en viss stabilitet i beräkningar och jämförbarhet över tid, även om kravnivåerna och tillämpningen i övrigt förändras.
Systemet för energideklarationer anpassas till de nya energikraven. Gränserna mellan energiklasser justeras, vilket innebär att byggnader kan få en annan energiklass utan att energianvändningen förändras. Ett tydligt exempel är att byggnader som i dag uppfyller nybyggnadskraven ofta har energiklass C, men med det nya systemet kan få energiklass A.
På sikt införs energiklass A0 för nollutsläppsbyggnader. Som i korthet innebär byggnader som använder lite energi, inte använder fossila bränslen på plats för sin energiförsörjning och i den mån det är tekniskt möjligt, har installationssystem som kan reagera på externa signaler.
A0 är inte “en ny toppklass” i första hand, då byggnaden inte behöver ha en energiprestanda som motsvarar A för att kunna klassas som A0.
