Uppdaterad 2025-04-30
Korrekt sophantering är viktigt för trivseln i flerbostadshus där många människor bor nära varandra. Trots informationskampanjer och andra åtgärder som att sätta upp pedagogiska skyltar och glasdörrar till miljörum, är det inte ovanligt att sopslarv och felaktig sortering fortsätter. Detta skapar frustration för både de boende och fastighetsägaren, och det kan även leda till ökade kostnader för avfallshantering.
När alla andra åtgärder har misslyckats, kan fastighetsägare behöva överväga kamerabevakning för att säkerställa en hållbar sophantering. Samtidigt är det viktigt att övervakningen sker med hänsyn till både lagar och de boendes integritet.
– Kamerabevakning kan vara ett effektivt verktyg för att motverka och komma till rätta med dumpning och felaktig sophantering. Det är dock viktigt att följa de regler som finns gällande hur och när kamerabevakning kan använda, säger Marina Rajala, jurist på Sveriges Allmännytta och ansvarig för vägledningen.
Checklista ger stöd
Vägledningen innehåller en checklista som hjälper fastighetsägare att navigera de juridiska aspekterna och att säkerställa att kamerabevakningen sker i enlighet med gällande lagar. Den tar även upp alternativa åtgärder för att förbättra sophanteringen, till exempel bättre kommunikation med hyresgäster och ökad säkerhet i miljörum.
Den 1 april trädde dock nya regler för kamerabevakning i kraft. Reglerna innebär bland annat att ingen längre behöver söka tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten för att bedriva kamerabevakning. Begreppet ”plats dit allmänheten har tillträde” tas också bort.
Vägledning uppdateras
Men i stället införs nya krav, bland annat på att det gjorts en dokumenterad intresseavvägning och en förteckning över all kamerabevakning. De här kraven gäller för de aktörer som tidigare omfattades av tillståndskravet, däribland kommunala bostadsbolag.
– Det är egentligen inte jättestora förändringar, men hela processen förändras. Därför kommer vägledningen att uppdateras under våren, säger Marina Rajala.
