Att nyanlända i vissa kommuner endast får tillfälliga hyreskontrakt som går ut när etableringsperioden är slut har väckt uppmärksamhet och protester. Nyligen slog dock kammarrätten fast att Lidingö stad inte gör fel när staden endast erbjuder tillfälliga hyreskontrakt till de nyanlända som anvisats enligt bosättningslagen.
På många håll i landet har allmännyttiga bostadsföretag erbjudit nyanlända som anvisats till kommunen förtur till vanliga tillsvidarekontrakt på lägenheter. Men i Stockholms län har det vanligaste varit att endast erbjuda den här gruppen tidsbegränsade hyreskontrakt, oftast på två år. Oavsett tillvägagångssätt har frågan varit omdiskuterad.
Förvaltningsrättens dom överklagades
I mars 2018 gav förvaltningsrätten Lidingö stad rätt att erbjuda tidsbegränsade hyreskontrakt för att uppfylla bosättningslagen. Denna dom överklagades – men nu har alltså även kammarrätten gett kommunen rätt att lösa bostadsfrågan för de anvisade personerna på det här sättet.
Kammarrätten menar att det inte är tydligt i lagen hur långt kommunens ansvar sträcker sig.
”Med hänsyn till hur lagen är utformad och det som anges i förarbetena anser kammarrätten att bosättningslagen inte ställer upp något hinder mot att en kommun erbjuder boenden som endast är tillfälliga till nyanlända som anvisas”, skriver rätten i sin dom.
Lättare följa lagen med egen allmännytta
SABOs rapport Bosättningslagen i praktiken från mars 2018 visade att kommuner som har ett allmännyttigt bostadsföretag haft lättare att uppfylla bosättningslagen. Det beror delvis på att det inom allmännyttan redan finns rutiner och arbetssätt för att erbjuda lägenheter till grupper som står långt från bostadsmarknaden.
Rapporten visar också att det är relativt vanligt att företagen utökar antalet kommunala kontrakt (där kommuner vanligen hyr lägenheter för att i sin tur hyra ut dem i andra hand) för att tillgodose anvisningar enligt bosättningslagen. I vissa fall övergår dessa kontrakt efter en tid till tillsvidarekontrakt.
– Exakt hur kommuner och deras bostadsföretag löser bostadsfrågan för nyanlända som anvisas enligt bosättningslagen ser alltså olika ut runt om i landet. Detsamma gäller för andra grupper som har det särskilt svårt att ordna en bostad på egen hand, säger Lena Liljendahl, expert på boendefrågor på SABO.
Fakta om bosättningslagen
- Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, även kallad bosättningslagen, trädde i kraft i mars 2016.
- Lagen innebär att kommunerna är skyldiga att ta emot nyanlända och ordna bostad åt dem.
- Syftet med den nya lagen är att få en jämnare fördelning av mottagandet över landet.
- Fortfarande finns dock möjligheten kvar för dem som kommit till landet att bosätta sig var de vill – till exempel hos vänner och släktingar – vilket de flesta också gör.
- Regeringen fattar beslut om antalet personer som ska anvisas till de olika kommunerna i landet varje år.
- Vid fördelningen tas hänsyn till kommunernas arbetsmarknad, befolkningsstorlek och tidigare mottagande. Vissa kommuner får därför inga anvisningar enligt bosättningslagen, men detta kan skifta från år till år.
