Det var 2016 som staten beslutade att anslå 800 miljoner kronor om året för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Förutom fysiska åtgärder skulle hyresgästerna skyddas från stora hyreshöjningar genom statligt stöd till hyresrabatter under en sjuårsperiod.

Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet blev dock svagt: endast 353 miljoner kronor har beviljats. Stödet – som numera är avvecklat – betecknas som en ”misslyckad miljardsatsning” av Riksrevisionen.

– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Hon påpekar också att ersättningsnivåerna var låga och att villkoren för stödet gjorde att få fastighetsägare sökte. Dessutom kunde fastighetsägarna inte i förväg förutse hur mycket stöd de skulle få.

Saknar analyser

Riksrevisor Helena Lindberg framhåller att statliga stöd bör vila på ”ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas”.

– Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar. Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning.

Efterlyser enklare processer

Jonas Högset, chef för fastighets- och boendeenheten på Sveriges Allmännytta, betonar också vikten av analyser av vilka problem som ska avhjälpas och vilka effekter stöd kan få.

Likaså välkomnar han att Riksrevisionen rekommenderar enklare processer för ansökningar och uppföljningar.

– Just att ansöknings- och uppföljningsprocesserna varit väldigt administrativt tunga är ju huvudanledningen till att få ansökningar kommit in.