Alla kommuner ska enligt lag besluta om riktlinjer för bostadsförsörjningen en gång under varje mandatperiod. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjerna ska bland annat innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt en redovisning av de insatser som planeras för att nå målen.

Regeringen föreslår nu att ”efterfrågan på bostäder” och ”bostadsbehovet för särskilda grupper” i lagen ersätts med ”vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden”. Detta för att riktlinjerna ska få en tydligare inriktning mot bostadsbristen i kommunen.

− I Sverige finns det en ganska stor grupp hushåll som inte har en rimlig bostadssituation i dag, de bor till exempel trångt eller dyrt i förhållande till hushållets storlek och ekonomi. Regeringen vill att kommunernas planering för bostadsförsörjningen får en tydligare inriktning mot de här hushållens behov. Nybyggande behöver då ofta kompletteras med andra åtgärder, säger jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi i ett pressmeddelande.

Generell analys av bostadsbehovet

Kommunernas analys av efterfrågan på bostäder förväntas ingå som en del av analysen av marknadsförutsättningarna. Analysen av vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på marknaden ska vara generell och inte längre begränsas till särskilda grupper.

− Det är bra att uppgifterna grundas på en analys av alla kommuninvånares bostadsbehov och inte bara särskilda grupper. En sådan bredare analys ligger väl i linje med bostadsförsörjningslagens syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Därutöver föreslår regeringen att analysen ska genomföras med stöd av ett underlag som Boverket förser kommunen med.

Nationell modell för att beräkna bostadsbristen

Boverket kommer att få i uppdrag att beräkna bostadsbristen utifrån data från Statistiska centralbyrån. Det kommer att framgå hur stora delar av befolkningen som inte har en rimlig boendesituation och vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på bostadsmarknaden. Beräkningarna kommer att göras på nationell, regional och lokal nivå. Kommunerna kan sedan komplettera Boverkets underlag med egna kartläggningar efter behov.

− Det är hög tid att vi får en enhetlig nationell modell för att beräkna bostadsbrist för alla kommuner. Det kommer ge en tydligare bild av bostadsbristen i hela landet, något som hittills har saknats, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Med en gemensam bild av bostadsbehoven på såväl nationell som lokal nivå blir det lättare att följa upp riksdagens mål för bostadsmarknaden: att konsumenternas efterfrågan ska möta ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Avsikten är enligt regeringen inte att styra det kommunala beslutsfattandet eller att ändra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Bestämmelserna ställer inga krav på vilka slutsatser som ska dras av underlaget eller vilka åtgärder som ska vidtas av kommunerna.

− Vi vet att den demografiska utvecklingen och inte minst marknadsförutsättningarna varierar stort mellan kommunerna och därför är det  viktigt att komplettera med lokala analyser. Till exempel när det gäller hemlöshet. Vilka åtgärder som sedan ska vidtas måste varje kommun bestämma själv, säger Jörgen Mark-Nielsen

– Staten ska inte ta över delar av ansvaret utan i stället skapa goda förutsättningar för kommunerna att kunna ta ansvar. Det är kommunerna som med sin stora kännedom om lokala förhållanden samt närhet till invånarna har de bästa förutsättningarna att ta ansvar för bostadsförsörjningen, avslutar Jörgen Mark-Nielsen.

Träder i kraft nästa år

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2022. De nya bestämmelserna kan då tillämpas när kommunen för första gången efter ikraftträdandet tar fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen.