Förordningen, som har funnits sedan 2011, reglerar marknadsföringen av hundratals produkter, som exempelvis isolering, träbaserade paneler och tätskikt. I mars 2022 inledde EU-kommissionen en översyn av de nuvarande reglerna för att åtgärda brister, och förenkla och stödja den gröna och digitala omställningen. Den nya förordningen ingår i den så kallade europeiska gröna given och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Porträttbild på Magnus Ulaner, klimat- och hållbarhetsexpert på Sveriges Allmännytta

– Det är bra att EU:s lagstiftare nu har stärkt byggproduktförordningen när det gäller resurseffektivitet, klimat och andra miljöaspekter. Det är något som Sveriges Allmännytta arbetat för, säger Magnus Ulaner, klimat- och hållbarhetsexpert på Sveriges Allmännytta.

I maj 2018 skickade Sveriges Allmännytta tillsammans med andra branschaktörer ett brev till EU-kommissionen om att miljöinformation och miljöprestanda för byggprodukter behövde skärpas. Under våren 2022 svarade Sveriges Allmännytta även på en remiss om förslaget på ny byggproduktförordning.

Snabbare standardiseringsprocess

De nya reglerna kommer att innebära att standardiseringsprocessen går snabbare, vilket i sin tur gör det möjligt för innovationer att nå marknaden snabbare och till lägre kostnad. EU-kommissionen ges även möjlighet att under vissa villkor, exempelvis när standardiseringen inte når resultat, självständigt anta harmoniserade tekniska specifikationer.

Med överenskommelsen införs bestämmelser om att produktinformation ska tillhandahållas digitalt med hjälp av det så kallade digitala produktpasset. Detta innebär att innehållet i CE-märkningen kan begränsas till det mest väsentliga, eftersom ytterligare information kan inhämtas digitalt.

Hållbarhet får större genomslag

De nya reglerna ger offentliga aktörer möjlighet att använda hållbarhet gällande byggprodukter som ett av kriterierna vid offentlig upphandling av byggprojekt. Om det utnyttjas ska de krav som finns i byggproduktstandarderna dock följas. Förordningen omfattar också regler för återanvända och återtillverkade produkter.

I en bilaga till den nya förordningen listas ett antal miljöindikatorer (se faktaruta nedan) som tillverkare ska lämna information om i sina prestandadeklarationer. Listan är en utgångspunkt och anpassas efter produktgrupp, beroende vad som är relevant. För vissa indikatorer är det en infasning på upp till fem år, men klimatpåverkan blir obligatoriskt direkt.

Positivt för medlemsföretagen

– Det här är positivt för våra medlemsföretag, eftersom det innebär ökade möjligheter att kravställa på hållbarhet och att ha information att basera sina beslut på, säger Magnus Ulaner.

Den preliminära överenskommelsen måste nu godkännas och antas formellt av EU-parlamentet och ministerrådet innan den kan träda i kraft. Olika delar kommer att träda i kraft vid olika tillfällen. Vissa delar kommer att behöva föras in i nationell lagstiftning och dessa ändringar kommer remitteras under våren/sommaren 2024.

– Även om lagstiftningsprocessen i EU tar tid är denna uppdatering värd att vänta på eftersom den kommer att snabba på standardiseringen av innovationer, och förtydliga och förenkla ett ökat fokus på hållbarhet och cirkularitet, säger Magnus Ulaner.

Miljöindikatorer som ska deklareras

Harmoniserade standarder ska i möjligaste mån täcka listan nedan över väsentliga miljöegenskaper över en byggprodukts livscykel. Detta innebär en miljövarudeklaration (EPD) enligt standarden EN 15804.

a) klimatpåverkan (obligatoriskt, artikel 11.2)

b) ozonnedbrytning

c) försurningspotential

d) övergödning av sötvatten

e) övergödning av havsvatten

f) övergödning på land

g) fotokemiskt ozon

h) abiotisk utarmning – mineraler, metaller

i) abiotisk utarmning – fossila bränslen

j) vattenanvändning

k) partiklar

l) joniserande strålning, människors hälsa.

m) ekotoxicitet, sötvatten.

n) human-toxicitet, cancer;

o) human-toxicitet, icke-cancer.

p) konsekvenser relaterade till markanvändning