Domen avser ett ärende där Vänersborgs kommun nekat en sökande bostadsanpassningsbidrag.

Både Boverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ger i särskilda yttranden till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) stöd för Vänersborgs kommuns ståndpunkt att garaget bör ses som ett löst inventarium i stället för en komplettering av en fast funktion, vilket då inte ger rätt till bostadsanpassningsbidrag.

Motiveringen är att garaget inte anses ha en tydlig fysisk och funktionell koppling till byggnaden och att det är tämligen lätt att flytta. HFD skriver också i domen att garaget är fristående och funktionellt i sig, och därför inte kan anses ha den koppling som krävs för att kunna betraktas som ett komplement.

För att en brukare ska få hämta ut ett hjälpmedel krävs att det finns lämplig förvaring. För permobil krävs någon form av inomhusförvaring, enligt tidigare domslut. Ett avslag på anpassningsbidrag till ett rullstolsgarage kan därför innebära att vårdinstansen inte kan lämna ut permobilen till brukaren – eller att brukaren själv får bekosta och uppföra garaget.

Den typ av garage som domen gäller väger cirka 200 kilo och kräver både förberedande markarbete, förankring och elanslutning innan det tas i bruk. Det förekommer att brukaren säljer garaget när hen flyttar eller lämnar tillbaka sin permobil.

Hälften saknar hiss

Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta, konstaterar att drygt hälften av flerbostadshusen i Sverige saknar hiss. Dessutom är förrådsutrymmen i stora delar av allmännyttans äldre bestånd inte sällan svårtillgängliga för den som sitter i rullstol.

– För fastighetsägaren är ett rullstolsgarage av den här typen är betydligt enklare att godkänna som bostadsanpassning än mer omfattande ombyggnationer och kompletteringsbyggnader, säger hon.

Om man vill komma åt att brukaren kan tjäna pengar på att senare sälja garaget vid en flytt eller ta det med sig så finns det bättre lösningar på det problemet, anser Åsa Schelin.

– Då är det rimligare att avtala om att garaget ska återlämnas till kommunen vid flytt, eller möjligen ett överlåtande av bostadsanpassningsbidraget till fastighetsägaren vid ansökan.

Risken är nu att allt fler fastighetsägare säger nej till den här typen av bostadsanpassning, menar hon.

– Det vore olyckligt för de individer som har behov av hjälpmedel. Särskilt som permobiler troligen inte alls kan lämnas ut om det inte finns någon lämplig förvaring.

Anpassa regelverket

Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta, framhåller att bostäder för äldre är en central fråga för Sveriges Allmännytta. Ett stort antal av de allmännyttiga bostadsbolagen äger eller förvaltar bostäder för äldre.

– Antalet äldre ökar och på sikt kommer allt fler behöva stöd i sitt boende. Många av de äldre lägenheterna är inte möjliga att bygga om så att de kan bli tillgängliga för alla. Det är därför angeläget att det sker en anpassning av nuvarande regelverk och att staten ökar satsningarna på forskning inom detta område.

Det finns också anledning att göra en helt ny översyn av reglerna för bostadsanpassning, anser han.

– Fastighetsägarens möjligheter att påverka vilka åtgärder som skall göras borde öka.

Ny lag minskar bidragen

Branschorganisationen Svensk Bostadsanpassning (BSBA) pekar i rapporten Allt svårare att få bostadsanpassning på att antalet beviljade ansökningar för bostadsanpassningsbidrag minskat med 24 procent sedan lagen ändrades 2018. Organisationen anser att minskningen beror på lagförändringen – kommunerna har sett den nya lagen som ett skäl att ompröva rätten till anpassningsbidrag som tidigare beviljats.

Förutom att neka rullstolsgarage kan det enligt BSAB exempelvis handla om att inte bevilja installation av duschkabin med hänvisning till bristande underhåll av tätskikt, trots att badrummet är fungerande och följer de byggregler som gällde vid uppförandet.

– Att enskilda kommuner nekar beslut till bostadsanpassningar med hänvisning till att fastighetsägaren borde renovera fullt fungerande badrum är en beklaglig hållning. Det kan i förlängningen leda till att många människor inte får en fungerande boendemiljö, säger Anders Nordstrand.

– Vi hoppas att kommunerna ser möjligheter att hitta lösningar för att även i fortsättningen kunna hjälpa den som behöver ett rullstolsgarage eller en duschkabin utan att det ska innebära stora ombyggnationer för fastighetsägaren.

Ministern: Så var det inte menat

Under en interpellationsdebatt i riksdagen ställdes nyligen frågor om HFD:s lagtolkning kan kräva en översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Socialminister Lena Hallengren svarade att det i förarbetena till lagändringen tydligt framkommer att den tolkning domstolen gjort inte ligger i linje med lagstiftarens intention, nämligen att förtydliga och underlätta för kommunerna i handläggningen.

Lena Hallengren framhöll att hon avser föra dialog med SKR i frågan.