Det säkerhetspolitiska läget har försämrats över tid och det pågår en återuppbyggnad av det civila försvaret. Regeringen har nu gått vidare med förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt ändringar i lagen gällande utrymning och inkvartering under höjd beredskap i en remiss till Lagrådet. Efter att Lagrådet sagt sitt kommer regeringen sedan lägga fram en proposition till riksdagen. Förslagen syftar till att skärpa och tydliggöra kravställningen gentemot alla ansvariga aktörer med tydliga krav på ansvar och faktisk förmåga. För att stärka skyddet för civilbefolkningen krävs moderna och ändamålsenliga skyddsrum men också andra slags skyddsutrymmen samt tydlig planering och ansvarsfördelning vad gäller utrymning och efterföljande inkvartering vid höjd beredskap.

Skärpta krav i ny lag

Erfarenheterna från till exempel Ukraina har tydligt visat på behovet av moderna och ändamålsenliga skyddsrum och andra utrymmen som kan erbjuda skydd vid händelse av krig eller ett väpnat angrepp. Skyddat utrymme införs därför som ett skyddsalternativ genom den nya lagen. I den nya lagen om skyddsrum och skyddade utrymmen lämnas också bland annat förslag som innebär att:

  • Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum blir skyldig att utföra en förenklad kontroll, en slags enklare egenkontroll, av skyddsrummet efter föreläggande.
  • Det anges uttryckligen i lagen att fastighetsägare och nyttjanderättshavare är skyldiga att ställa i ordning ett skyddsrum eller skyddat utrymme vid höjd beredskap.
  • En kommun ska, på det sätt som kommunen bedömer är lämpligt, ansvara för att förmedla information om bland annat skyddsalternativ i kommunen.

Ansvar att bereda plats i skyddsrum och skyddade utrymmen

Enligt lagförslaget ska ägaren eller hyresgästen till en byggnad där det finns ett skyddsrum eller skyddat utrymme under höjd beredskap vara skyldig att bereda plats i skyddsrummet eller det skyddade utrymmet.

Ägaren eller nyttjanderättshavaren ska också ansvara för att skyddsrummet eller det skyddade utrymmet är iordningställt inom den tid som gäller. Tiden bestäms i reglering från regeringen eller myndighet. Den som inte fullgör sin skyldighet att bereda plats i ett skyddsrum eller skyddat utrymme ska dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

– Sveriges Allmännyttas medlemsbolag har ett bestånd av skyddsrum där många inte har  kontrollerats eller moderniserats på mycket länge. Det behövs tydlighet och medel för att vi skall få ett tidsenligt civilt skydd för befolkningen, säger Bengt Lind, förvaltningsexpert på Sveriges Allmännytta.

Av lagen om skyddsrum framgår att ansvaret för att iordningställa skyddsrummet inom den reglerade tiden är delat, det är fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren (hyresgästen) som har ansvaret. Det har Sveriges Allmännytta kommenterat i ett tidigare remissyttrande,och framfört åsikten att det endast bör vara en aktör som bär ansvaret. Regeringen anser dock att ansvaret bör vara delat eftersom det inte går att utesluta att den som faktiskt använder skyddsrummet har bättre förutsättningar att ställa i ordning och tillgängliggöra skyddsrummet vid den kritiska tidpunkt då detta krävs. Det påpekas att fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren kan anlita hjälp för iordningställandet.

– De praktiska frågorna om det är fastighetsägaren eller hyresgästen som ska börja ställa i ordning och tillgängliggöra skyddsrummet får vi dessvärre inte svar på i den nya lagen, säger Tove Lundmark Söderberg, bostadsexpert på Sveriges Allmännytta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Vad ansvaret för att ställa i ordning och tillgängliggöra ett skyddsrum innebär

Den nya lagen tydliggör vad ansvaret för att ställa i ordning och tillgängliggöra ett skyddsrum innebär. Skyldigheten att bereda plats innebär att skyddsrummet eller det skyddade utrymmet exempelvis inte får vara låst och ingången får inte heller vara blockerad. Skyldigheten innebär till exempel att ägaren eller nyttjanderättshavaren ska se till att ett skyddsrum är tillgängligt för så många skyddsbehövande som det är avsett för men det finns ingen skyldighet att räkna antalet personer som vistas i skyddsrummet.

Råd till fastighetsägare

Detta kan du som fastighetsägare göra:

  • Kartlägga vilka skyddsrum som finns i beståndet
  • Ta fram planering för att ställa i ordning och tillgängliggöra vid höjd beredskap.
  • Avtala om hjälp ifall det behövs.
  • Om en hyresgäst har bättre förutsättningar att ställa i ordning ett skyddsrum kan det vara bra att tydliggöra det för hyresgästen

Sveriges Allmännytta fortsatta arbete

Sveriges Allmännytta fortsätter driva på för att ett ekonomiskt stöd införs för att finansiera underhåll av de skyddsrum som redan finns. Samt är fortsatt engagerad i beredskapsfrågor och deltar i möten och konferenser med ansvariga myndigheter och andra aktörer.

– Skyddsrummen är en del av vår gemensamma beredskap och är en viktig samhällsfunktion. Det är ett gemensamt ansvar – inte enbart ett ansvar för fastighetsägare. Vi fortsätter uppmana regeringen att säkerställa långsiktig finansiering för underhåll av våra viktiga skyddsrum, säger Cathrine Holgersson, vd på Sveriges Allmännytta.

Fakta om skyddsrum och skyddade utrymmen
  • Skyddsrum är utrymmen för skydd av civilbefolkningen i krig.
  • Det finns i dag cirka 64 000 skyddsrum i Sverige, med plats för cirka 7 miljoner personer.
  • Ett skyddsrum ska kunna stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus.
  • Ett skyddat utrymme ska vara utformat och utrustat för att ge ett skäligt skydd mot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig.
Stärk din organisations beredskap och krisförmåga

För ett bostadsbolag handlar beredskap om att kunna fortsätta leverera en trygg och fungerande boendemiljö, även under en kris.

I den här kursen går vi igenom hur man kan identifiera risker, analysera sårbarheter och ta fram en praktisk kontinuitetsplan.

Krisledning i fastighetsbolag, Stockholm, 26–27 maj

Läs mer och anmäl dig här!