Enligt Energimarknadsinspektionens förslag ska en så kallad förmögenhetsbevarande princip börja tillämpas från 2028 för att beräkna vilka avgifter elnätsbolagen ska få ta ut.

Idag används i stället en kapacitetsbevarande princip. I korthet innebär det att kompensationen till elnätsföretagen beräknas utifrån vad det skulle kosta att bygga upp nätet med dagens teknik och priser. Den förmögenhetsbevarande principen innebär i stället att beräkningen utgår från vad nätbolagen har betalat för sina anläggningar, minus avskrivningar.

Kritik mot avgiftshöjningar

Dagens kapacitetsbevarande princip har enligt bland andra Sveriges Allmännytta inneburit en överkompensation för elnätsbolagen.

– Vi har länge varit kritiska till hur elnätsavgifterna har utvecklats. Avgifterna har ökat mycket mer än andra delar av elpriset, och dagens reglering skyddar inte kunderna tillräckligt mot orimliga höjningar. Elnätsbolagen har monopol och det är omöjligt för hushåll och företag att byta elnätsbolag, säger Björn Berggren.

Flera aktörer bakom ny analys

Principbytet skulle därför innebära en förbättring, menar Sveriges Allmännytta. Men övergången mellan de två modellerna har stor betydelse, enligt en ny analys som gjorts tillsammans med flera andra aktörer.

– I det nuvarande förslaget från Energimarknadsinspektionen föreslås en övergång med en värdekonsistent metod, vilket i korthet innebär att elnätsbolagens investeringar fram till och med 2027 ska baseras på den nuvarande regleringen med kapacitetsbevarande princip, säger Björn Berggren.

– Då kommer elnätsbolagen att överkompenseras, eftersom den gamla principen överkompenserar. Vi anser att man behöver tillämpa en metodkonsistent metod, där alla tillgångar värderas med samma förmögenhetsbevarande princip.

20 procents övervärdering

Enligt rapporten skulle en värdekonsistent metod leda till en övervärdering med 20 procent. En överkompensation skulle därmed vara kvar i decennier och finnas kvar längre än till år 2050.

– Det är viktigt att elnätsbolagen får en rimlig avkastning på sina verkliga kostnader – men dagens förslag riskerar att kunderna får betala för mycket under lång tid framöver, säger Björn Berggren.

– Jag hoppas därför verkligen att Energimarknadsinspektionen tänker om när det gäller vilken metod som används.

Den nya rapporten – som Sveriges Allmännytta tagit fram i samverkan med branschorganisationen SKGS, Fastighetsägarna, Svenskt näringsliv, Villaägarna och ViaEuropa – finns att läsa här.