I Sverige är det fortfarande ovanligt med mekanisk kyla i bostäder. De flesta flerbostadshus värms med fjärrvärme och har ingen aktiv kylning. Byggnaderna är ofta värmetröga, vilket innebär att det tar relativt lång tid att värma upp byggnaderna, men även att kylas ned.

– Det innebär både en utmaning och en möjlighet. Om det blivit varmt i en byggnad kan det bli en utmaning att få ned temperaturen, men också en möjlighet som kan utnyttjas när det är lägre temperaturer, för att bromsa uppvärmningen dagtid, säger Björn Berggren.

Nya rekommendationer

Samtidigt har Folkhälsomyndigheten nyligen ändrat sina rekommendationer: lufttemperaturen inomhus bör inte överstiga 26 °C under sommaren. Det kan jämföras med den tidigare rekommendationen som angav att operativ temperatur kortvarigt kunde överstiga 28 °C under sommaren.

– Samtidigt är Folkhälsomyndigheten nu tydligare med att fastighetsägare bör informera boende om hur de kan begränsa höga inomhustemperaturer om SMHI varnar om höga utomhustemperaturer, men också att de boende har ett ansvar, till exempel att använda använda de solskydd som finns och vädra på rätt sätt.

Vanligare att det blir för varmt

Den 4–6 juni samlades forskare, ingenjörer, beslutsfattare och branschaktörer på den stora internationella konferensen Clima 2025 för att diskutera hur byggnader kan bli mer energieffektiva, hälsosamma och klimattåliga i framtiden.

Där presenterade Björn Berggren sin nya studie. Han har undersökt både hur Folkhälsomyndighetens förändrade rekommendationer påverkar hur vanligt det blir att temperaturnivåer överskrids, och vilka åtgärder som är mest effektiva för att bromsa höga inomhustemperaturer.

– Studien visar att, inte helt oväntat, att vi kan förvänta oss längre perioder där rekommenderade inomhustemperaturer överskrids, säger Björn Berggren.

Men han understryker samtidigt att åtgärder för att begränsa inomhustemperaturen generellt sett har betydligt större effekt än enbart skärpta gränsvärden.

Vädring och solskydd ger störst effekt

Flera olika åtgärder undersöktes i studien, som kom fram till att vissa åtgärder mer mer effekt än andra:

• Vädring är den åtgärd som kan ge störst begränsning av höga inomhustemperaturer. Det är då viktigt att det så långt som möjlighet går att vädra dygnet runt.
• Solskydd kan också ge stor effekt. Utvändigt solskydd (exempelvis markiser och balkonger) har större effekt jämfört med invändiga solskydd (exempelvis gardiner och invändiga persienner).

Att kyla tilluften är en annan metod, som diskuteras allt oftare.

– Men studien visar att det är en åtgärd som ger relativt liten effekt om det inte finns möjlighet att öka ventilationsflödena, säger Björn Berggren.

Han framhåller att det i det i normala fall är fullt möjligt att klara inomhustemperaturer i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Men då måste de boende ta sitt ansvar och använda de möjligheter som ges i bostaden, betonar Björn Berggren.

Vägledning om hyresgästinformation

Sveriges Allmännytta kommer att arbeta vidare utifrån studiens resultat. En kortare vägledning för medlemsföretagen kommer att tas fram, liksom information som bostadsbolag kan dela med hyresgäster när SMHI varnar om höga utomhustemperaturer.

Som ett första steg kommer resultaten diskuteras under Energieffektiviseringsdagen 17 juni (se nedan) för att inhämta synpunkter och tankar kring resultaten.

Även andra viktiga kunskapskällor finns som kommer att ligga till grund för arbetet med vägledning. Bland annat arbetar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med denna fråga inom plattformen SLU – Urban Futures, se mer info på länk nedan.