Boverket har haft regeringens uppdrag att ta fram ett förslag på hur bedömningar av bostadsbristen kan genomföras varje år. Boverket har tagit fram en beräkningsmodell där antalet hushåll som saknar en rimlig bostad beräknas på nationell, regional och lokal nivå. Vad som är en rimlig bostad definieras efter sex behovsbaserade kriterier. Det är boendestandard, boendeyta, boendekostnad, geografiskt läge, hur länge bostaden disponeras samt tid för att hitta en ny bostad. Boverket har, med utgångspunkt i den underliggande data som finns tillgänglig, konstruerat kvantitativa mått som på både nationell, regional och lokal nivå försöker fånga hur många hushåll som inte uppfyller de sex kriterierna.

– Det har länge saknats ett allmänt vedertaget sätt att definiera och mäta bostadsbristen. Kölängder, kötider och enkäter till kommuner har inte gett ett tillräckligt bra och tillförlitligt underlag. Boverket har gjort ett bra jobb med att ta fram en metod som har goda förutsättningar att bli etablerad, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Metod med bred nytta

En viktig poäng med Boverkets beräkningsmetod är att den fångar upp bostadsbristen på såväl lokal, regional som nationell nivå. Det underlättar för kommunerna som enligt lag ska planera för och skapa förutsättningar för alla i kommunen att ha en bra bostad. Även allmännyttan och andra aktörer som tillhandahåller bostäder kan ha stor nytta av metoden.

Modellen räknar inte ut hur många bostäder som behöver byggas utan är tänkt att ge kommunerna ett seriöst planeringsunderlag. Det behöver sedan kompletteras med uppgifter om bland annat antalet äldre som behöver särskilt boende, antalet unga vuxna som vill flytta hemifrån och antalet hemlösa.

– Tillsammans med lokala marknadsanalyser får kommunerna och bostadsbolagen mycket bättre förutsättningar för att planera den lokala bostadsförsörjningen, säger Jörgen Mark-Nielsen.