För gränsvärdena använder Boverket indikatorn GWP-GHG (klimatpåverkan exklusive upptag och utsläpp av biogent kol), och enheten kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (CO2eq/m2 BTA).

Olika byggnadskategorier föreslås få olika gränsvärden, några exempel:

• Flerbostadshus: 235 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea
• Vårdcentraler, förskolor, skolor och universitet: 250 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea
• Kontor: 250 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea
• Småhus med golvarea större än 130 kvadratmeter: 130 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea
• För den del av byggnader som är skyddsrum: 1 500 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea

Boverket föreslår att gränsvärdet omfattar:

• byggskedet för de moduler som benämns A1–A5 (A1=råvaruförsörjning, A2=transport, A3=tillverkning, A4=transport och A5=bygg- och installationsprocessen)
• samtliga byggnadselement och teknisk utrustning, med undantag för verksamhetsrelaterade tekniska system, markförstärkning och teknisk utrustning för alstring och lagring av förnybar el på byggnaden eller dess tomt. Detta är samma byggdelar som Boverket föreslog 2023.

Boverkets föreslagna reglering innebär att den nuvarande lagstiftningen om klimatdeklarationer för byggnader upphävs. De nya kraven införs som ett nytt tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen (PBL).

Byggnadsnämnderna får ansvar för att kontrollera livscykelredovisningen och gränsvärdena inom ramen för bygglovs- och tillsynsprocessen enligt PBL.

Byggnadsnämnderna får besluta om ett högre gränsvärde för en enskild byggnad om byggherren begär det och det finns särskilda omständigheter som gör att det är nödvändigt med ett högre gränsvärde. Det är byggherren som ska visa att det föreligger sådana särskilda omständigheter.

Särskilda omständigheter är:

• Byggnader som omfattas av planbestämmelser som avsevärt ökar utsläppet av växthusgaser.
• Byggnader med samhällsviktiga funktioner och höga krav på säkerhet.
• Byggnader med mycket höga takhöjder och långa spännvidder.
• Byggnader som byggs på överdäckningar eller till stor del under mark.
• Byggnader med andra liknande omständigheter.

Om det redovisade värdet överstiger det gällande gränsvärdet är byggsanktionsavgiften 0,5 prisbasbelopp, med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens samlade bruttoarea.

Om byggnadsnämnden finner att byggherren felaktigt har redovisat ett värde under gränsvärdet – och byggherren skäligen borde ha insett felaktigheten – är byggsanktionsavgiften i stället 0,5 prisbasbelopp, med ett tillägg av 0,004 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens samlade bruttoarea.

Boverket beskriver en utsläppsminskningsbana för gränsvärden mellan åren 2030 och 2050, för att nå EU:s lagstiftade mål om klimatneutralitet till år 2050. För år 2040 beskriver myndigheten en målsättning som innebär att utsläppen minskar med 90 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Boverkets förslag på beräkning och redovisning av klimatpåverkan över en byggnads hela livscykel (så kallad livscykel-GWP*) följer kraven i EU-kommissionens förordning om livscykel-GWP:

• Obligatoriska livscykel-moduler: A=byggskede, B=användningsskede (B1-B6), C= slutskede och D=nyttor, och klimatpåverkan utanför modulerna A-C.
• Obligatoriska byggnadsdelar och tekniska system:
  • Bärande konstruktionsdelar, till exempel grundläggning och stomme.
  • Icke-bärande externa arkitekturarbeten, till exempel fasader och tak
  • Inre, täckta och icke-bärande arkitekturarbeten, till exempel icke-bärande innerväggar och skiljeväggar, ytskikt
  • System för vatten och avlopp, uppvärmning, el, ventilation, belysning, solceller med mera
  • Vägar och trottoarer avsedda för fotgängare eller fordonstrafik inom tomten
  • Komplementbyggnader

Det finns en möjlighet till nationella val i olika delar, och några sådana föreslås av Boverket.

GWP, Global Warming Potential:
För att kunna jämföra olika växthusgasers påverkan på den globala uppvärmningen multipliceras utsläpp från alla växthusgaser, förutom koldioxid, med en så kallad global uppvärmningspotential-faktor.
Faktorn är olika för respektive växthusgas och GWP anger det totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella växthusgasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas värdena om till koldioxidekvivalenter. Räknat per ton utsläppt gas bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till den global uppvärmningen än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.