I promemorian föreslås bland annat att lagen (2014:267) om energimätning i byggnader ersätts av en ny lag. Den nya lagen innehåller regler om individuell mätning och debitering (IMD) av värme och tappvarmvatten för hushållsbruk, om rapportering av faktureringsinformation samt information om energianvändningen.

Några av förslagen innebär att:

• Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra ett flerbostadshus eller en byggnad med både bostäder och lokaler ska se till att varje bostadslägenhets användning av tappvarmvatten för hushållsbruk kan mätas.
• Om ett system för individuell mätning har installerats, ska den som äger en byggnad där mätning ska kunna ske säkerställa att varje lägenhetsinnehavare får tydlig faktureringsinformation eller information om sin energianvändning.
• Boverket ska ta fram transparenta, allmänt tillgängliga nationella regler för fördelningen av kostnaden för användning av värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk i flerbostadshus.
• Nya mätare och värmekostnadsfördelare ska vara fjärravläsbara. Redan installerade mätare och värmekostnadsfördelare som inte är fjärravläsbara ska göras fjärravläsbara eller ersättas med fjärravläsbara mätsystem senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten visar att detta inte är kostnadseffektivt.

– Det har varit många och långa turer med energieffektiviseringsdirektivet och IMD-frågan. Det är viktigt att vi får stabilitet i regelverken och inte nya ändringar hela tiden, då det skapar osäkerhet hos fastighetsägarna, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Den nya lagen om energimätning i byggnader föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Sista dagen för remissyttranden är 23 juni. Sveriges Allmännytta kommer att granska och svara på remissen.