Regeringen ger förslag som bland annat berör nybyggnad och större renoveringar. De innebär att den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad eller låter utföra en ombyggnad ska se till att energin för värme, kyla eller varmvatten till en lägenhet kan mätas. En ombyggnad som inte alls inkluderar åtgärder som påverkar byggnadens energiförsörjning ska dock inte omfattas av kraven. De bestämmelserna föreslås införas i en ny lag om energimätning i byggnader och träda i kraft den 1 juni 2014.

SABO anser att krav på IMD riskerar att försvåra och fördyra viktiga renoveringar. Ett lagkrav borde ta hänsyn till om det är ekonomiskt rimligt, tekniskt möjligt och proportionerligt i förhållande till de energibesparingar som kan uppnås. Erfarenheter från medlemsföretag visar att energianvändningen ofta blir högre med än utan IMD värme då många hyresgäster väljer att betala lite mer för en högre temperatur i sin lägenhet. Det har också visat sig vara svårt att leverera önskad temperatur, om den ena grannen vill ha 24 grader och den andre vill ha 18 grader, eftersom värmen transporteras mellan väggarna.

– Flera av våra medlemsföretag som infört IMD värme har därför valt att ta bort det. Min bedömning är att ett lagkrav motverkar hela syftet med EU-direktivet – att spara energi. Däremot har individuell mätning och debitering av varmvatten i många fall visat sig vara framgångsrikt, säger Kurt Eliasson.

Förslaget rörande befintlig bebyggelse innebär att den som äger en byggnad ska se till att energi för värme, kyla eller varmvatten till en lägenhet kan mätas, om byggnaden är av sådan typ att detta är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt. Enligt regeringens förslag finns det inte skäl till att fullt ut kräva mätning och debitering på lägenhetsnivå i befintligt bestånd då det skulle drabba byggnadsägare oskäligt hårt. Enligt förslaget ska Boverket få i uppdrag att utreda och bedöma i vilken typ av byggnader det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera individuella mätare. De bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.

– Vi delar regeringens uppfattning att det skulle drabba fastighetsägarna oskäligt hårt med ett absolut krav på IMD värme och varmvatten i befintligt bestånd. Det är ofta tekniskt komplicerat och olönsamt. Våra medlemsföretag vill satsa på lönsamma åtgärder som säkerställer energibesparingar. Boverkets utredning blir därför mycket viktig i sammanhanget, säger Kurt Eliasson.

Gällande debitering så innebär regeringens förslag att om det finns möjlighet till individuell mätning ska ersättning för kostnader som är hänförliga till en hyresgästs energiförbrukning beräknas utifrån den faktiska förbrukningen. I praktiken innebär det att kallhyra alltid måste tillämpas för lägenheter där mätutrustning installerats, inte totalhyra. De nya reglerna bör enligt promemorian införas i hyreslagen (liksom i bostadsrättslagen och lagen om kooperativ hyresrätt).

Det finns ytterligare förslag som berör bostadsföretagen. Bland annat ska fastighetsägare vid nyproduktion och ombyggnad se till att hyresgästen kan teckna abonnemang hos elnätsföretaget i området, eller med en naturgasdistributör. Regeringen föreslår också en ny lag om energikartläggningar för stora företag, vilket kan bli aktuellt för en handfull av SABOs medlemsföretag.

Erfarenheter från Örebro

”Vi införde tidigt individuell värmedebitering i ett stort antal lägenheter och fick i praktiken uppleva att svenska flerbostadshus inte har rätt förutsättningar för ett sådant system. Byggnadskonstruktionerna gör att värmen förflyttar sig mellan fasad och lägenheter.

Energikostnaderna blev högre eftersom vi tvingades erbjuda högre temperaturer generellt – trots att en del hyresgäster ville ha lägre temperatur.

Enkäter i berörda hus visade att 85 procent av hyresgästerna ville ha 21 grader, 10 procent ville ha mer än 21 grader och 5 procent under.

Det är svårt att förstå att det ska lagstiftas om ett system som vi dels vet inte har förutsättningar att fungera, dels leder till högre energiförbrukning och klimatbelastning –  samtidigt som fastighetsägarens incitament till energieffektivisering minskar.

Vi är redan hårt belastade ekonomiskt med att kunna renovera våra stora miljonprogramsområden. Nu finns det all anledning att använda de resurser vi har på rätt sätt. Det vill säga att uppnå så mycket energieffektivitet som möjligt för investerade medel.”

Jonas Tannerstad, teknikansvarig, ÖrebroBostäder AB
070-7194398
jonas.tannerstad@obo.se