Sedan år 2024 gäller Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd om temperatur inomhus. Riktvärdet är att inomhustemperaturen inte ska överstiga 26 grader inomhus på sommaren, men högre temperaturer kan accepteras på sommaren. För känsliga grupper – exempelvis äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar – bör lufttemperaturen under sommaren inte överstiga 26 grader någon tid på dygnet. 

– Man ska vara medveten om att det är i princip omöjligt att klara en inomhustemperatur konstant under 26 grader under längre värmebölja. Men som fastighetsägare kan man göra mycket och det finns också skyldigheter och åtgärder som fastighetsägare ska vidta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta. 

Fastighetsägaren har ett ansvar – men inte ett absolut temperaturkrav

Enligt miljöbalken ska en fastighetsägare förebygga att bostäder orsakar en olägenhet för människors hälsa. Det innebär bland annat att arbeta systematiskt med egenkontroll, ha kunskap om vilka byggnader som riskerar att bli för varma och vid behov genomföra skäliga åtgärder för att minska höga inomhustemperaturer. 

Folkhälsomyndigheten betonar också att fastighetsägare bör planera för ett varmare klimat, exempelvis genom att se över solskydd, ventilation och möjligheter till säker vädring. När SMHI varnar för höga temperaturer bör fastighetsägaren dessutom informera de boende om hur de kan minska värmen i bostaden och prioritera klagomål och felanmälningar som rör höga inomhustemperaturer. 

– Vi har nu tagit fram ett enkelt informationsblad som jag hoppas att fastighetsbolag kan skicka ut till hyresgäster eller sätta upp i trapphus, säger Björn Berggren. 

– Samtidigt är det viktigt att förstå att 26 grader inte ett absolut krav som alltid måste uppnås, särskilt inte under extrema värmeböljor. Vid en tillsyn ska det göras en samlad bedömning där bland annat temperaturens varaktighet, byggnadens förutsättningar, vilka åtgärder som har vidtagits och om känsliga personer berörs vägs in, fortsätter han. 

Konkreta råd till hyresgäster vid höga utomhustemperaturer

För att undvika höga inomhustemperaturer är det viktigt att boende nyttjar de möjligheter som finns. Men även att fastighetsägare informerar de boende om följande fem åtgärder, se även förslag till informationsblad (se mer information): 

  1. Stäng ute solen 
  • Den största delen av värmen kommer in genom fönstren. 
  • Dra ner persienner eller gardiner innan solen ligger på fönstret. 
  • Har du markis eller annat utvändigt solskydd – använd det.

2. Vädra när luften är sval 

  • Öppna fönster tidigt på morgonen eller sent på kvällen när det är svalare ute än inne. 
  • Skapa gärna korsdrag genom att öppna fönster på olika sidor av bostaden. 

3. Håll värmen ute under dagen 

  • Undvik att vädra på dagen om utomhusluften är varmare än inomhusluften 

4. Undvik att skapa mer värme 

  • Ugn, spis, torktumlare, datorspelande och annan elektronik avger värme. Använd dem främst på tidig morgon och på kvällen om det går. 

5. Använd fläkt om du har en 

  • En fläkt kyler inte luften, men gör att kroppen lättare kan göra sig av med värme. Det gör att temperaturen upplevs som behagligare. 

6. Ta hand om dig, dina nära och kära 

  • Drick ordentligt med vatten. 
  • Var extra uppmärksam på äldre, små barn och personer med sjukdomar, eftersom de är känsligare för höga temperaturer. Har du en granne som du är orolig för? Tveka inte att ta kontakt med din granne eller din hyresvärd 

Checklista för fastighetsägare 

Det här bör fastighetsägare göra inför varma dagar: 

  1. Följ väderprognosen och identifiera byggnader eller lägenheter där risken för höga inomhustemperaturer är störst.  
  2. Informera de boende om hur de kan minska värmen, exempelvis genom att använda Sveriges Allmännyttas informationsblad.  
  3. Se över fastighetens tekniska system, exempelvis ventilation, styrning och eventuella solskydd, så att de fungerar som avsett. Om det är möjligt att på ett enkelt sätt öka ventilationen nattetid, kan det vara en lämplig åtgärd. 
  4. Prioritera felanmälningar som rör höga inomhustemperaturer och följ upp återkommande problem.  
  5. Var särskilt uppmärksam på känsliga grupper, exempelvis äldre och personer med sjukdomar.