I statsbudgeten för 2023 ingår redan ett tilläggsbidrag i bostadsbidraget till och med kommande halvårsskifte. Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att bidraget förlängs från den 1 juli till och med den 31 december 2023. Syftet med tilläggsbidraget är att ekonomiskt utsatta barnfamiljer ska kunna klara sina boendekostnader trots höjda levnadsomkostnader till följd av höjda priser.

Samtidigt höjs det månadsvisa tilläggsbeloppet från 25 till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Det innebär att det maximala stödbeloppet per månad ökar från 1 325 kronor till 2 100 kronor.

– Det är bra att det tillfälliga tilläggsbidraget förlängs och att det också höjs. Bostadsbidraget är ett träffsäkert stöd till hushåll med svag ekonomi, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Statens kostnad för förlängningen av tilläggsbidraget beräknas uppgå till 720 miljoner kronor, varav 270 miljoner kronor avser höjningen till 40 procent av bostadsbidraget.

Femte gången för tillfälligt bidrag

I vårpropositionen 2022 lämnade den dåvarande regeringen ett motsvarande förslag om ett tillfälligt tilläggsbidrag i bostadsbidraget under årets andra halvår.

– Det är faktiskt femte gången som regeringen föreslår ett tillfälligt tilläggsbidrag, det nya är att bidraget har höjts till 40 procent av bostadsbidraget. Detta talar för att det egentligen behövs en permanent höjning av bostadsbidraget, så att det står i rimlig relation till dagens boendekostnader, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Enligt statistik från Försäkringskassan var det närmare 156 000 hushåll som tog emot bostadsbidrag i december 2021. Av dessa var den dominerande delen, 129 750 hushåll, barnhushåll, vilket motsvarar cirka 83 procent.

– Regeringens förslag innebär att endast barnfamiljer får ta del av det höjda bostadsbidraget, men de ökade utgifterna drabbar ju alla hushåll. Även låginkomsthushåll utan barn som är berättigade till bostadsbidrag borde få del av höjningen, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Allt svårare få kalkylerna att gå ihop

Lågkonjunkturen har även fått andra konsekvenser, framhåller Jörgen Mark-Nielsen.

– När kraftigt höjda byggpriser och räntor sammanfaller med minskade realinkomster för hushållen blir det allt svårare att få investeringskalkylerna att gå ihop. Därför minskar bostadsbyggandet nu kraftigt, samtidigt som det är bostadsbrist i många kommuner och nya bostäder verkligen behövs.

När regeringen tillträdde i höstas meddelade man att bostadspolitiken skulle läggas om:

”Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Det behöver därför byggas fler bostäder över hela landet, som möter människors behov och efterfrågan”, som det uttrycktes i samband med att budgetpropositionen presenterades.

Förslag för ökat byggande

– Ska detta mål uppnås behöver regeringen nu lägga fram förslag på åtgärder som gör att en hyfsad nivå på bostadsbyggandet kan upprätthållas även under lågkonjunkturen, säger Jörgen Mark-Nielsen.

– Sveriges Allmännytta har pekat på flera åtgärder som skulle bidra till detta. Det handlar om att införa låg moms på bostadshyra och att ta bort eller minska ränteavdragsbegränsningarna för bostadsföretag. Dessutom bör lagen om offentlig upphandling ändras så att den inte behöver tillämpas av allmännyttan och ett nationellt typgodkännande av tekniska egenskapskrav införas, dessa åtgärder påverkar inte statens budget.