Regeringen gav den 7 december en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas för att öka effektiviteten och rättssäkerheten vid pantsättning av bostadsrätter.

– Ett sådant register är värdefullt även för allmännyttan, vilket vi menar att utredningen behöver väga in. Eftersom det idag inte finns ett register, och bostadsrättsinnehav inte heller registreras i kreditupplysningar, så saknas väsentlig information när en hyresvärd ska godkänna ett nytt lägenhetskontrakt, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.

Sveriges Allmännytta vill därför lyfta vikten av att registret inte enbart fokuserar på pantsättning av bostadsrätter, det vill säga när bostadsrätter används som säkerhet för lån, utan även väger in andra nyttor av ett register. Registret behöver därför omfatta alla bostadsrätter, inte enbart de som är pantsatta, menar Sveriges Allmännytta. Det är också viktigt att registret är öppet också för andra aktörer än dem som har en direkt koppling till bostadsrättsmarknaden.

Register kan lösa informationsbrist

Avsaknaden av ett register med information om pantsättningar av bostadsrätter leder, enligt regeringens pressmeddelande, framför allt till risker för enskilda bostadsrättsinnehavare, men det kan i förlängningen även påverka bostads- och kreditmarknaden negativt. Bristen på samlad information gör det svårare att se vilka bostadsrätter som är pantsatta – vilket kan drabba köpare, om bostadsrätten visar sig vara säkerhet för lån som de inte kände till.

Underlättar bekämpning av svarthandel

Sveriges Allmännytta har vid tidigare utredningar pekat på att behovet av att bekämpa svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning också utgör ett viktigt skäl för att upprätta ett offentligt bostadsrättsregister. Det skulle underlätta kontrollen av andrahandsuthyrningar och lägenhetsbyten.

– Därför är det bra att utredningsdirektivet anger att det är viktigt att ett register utformas så att det både stärker konsumentskyddet och försvårar utnyttjandet av bostadsrätter i olika brottsupplägg, exempelvis olovlig andrahandsupplåtelse eller att personer folkbokför sig på lägenheter som de inte bor i, säger Anders Nordstrand.

Kan leda till fler lediga hyresrätter

Det är idag inte ovanligt att personer hyr eller önskar hyra en hyreslägenhet samtidigt som de har en bostadsrättslägenhet. Information om bostadsrättsinnehavet är därför en del av prövningen om man verkligen har behov av en hyresrätt.

– Om man har en annan bostad, så har man egentligen inget behov av hyresrätten och den skulle kunna hyras av någon annan. Så ytterligare en positiv effekt av ett bostadsrättsregister, som innehåller tillräckligt mycket offentlig information, kan faktiskt bli att fler hyreslägenheter frigörs, säger Anders Nordstrand.

Regeringen anser sammanfattningsvis att ett offentligt register för bostadsrätter kan öka effektiviteten och rättssäkerheten vid pantsättning av bostadsrätter, stärka skyddet för bostadsrättshavare och köpare av bostadsrätter, minska utrymmet för olika former av missbruk och bidra till ökad transparens.

Till utredare har regeringen utsett Bengt Kjellson, före detta generaldirektör för Lantmäteriet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2022.