Finansinspektionen (FI) anser att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter (som enligt FI:s definition är fastigheter som ägs för att hyras ut till hyresgäster). Det gäller enligt FI särskilt banker med egna interna kreditriskmodeller, som underskattar risken i utlåningen och därför inte har tillräckligt med kapital.

Inspektionen planerar därför att ökat krav på att hålla eget kapital i förhållande till utlåningen, som enligt Finansinspektionens bedömning skulle höja utlåningsräntan från bankerna med 0,15–0,3 procent.

Detta skulle ge negativa konsekvenser för medlemsföretagens möjligheter att bygga och upprusta hyresrätter , menar Sveriges Allmännytta i ett remissyttrande till Finansinspektionen.

Som en hyreshöjning på 0,6 procent

Flertalet kommunägda bostadsföretagen lånar pengar mot kommunal borgen. För att företagen inte ska få en konkurrensfördel gentemot privata fastighetsägare betalas en borgensavgift som motsvarar mellanskillnaden mellan kommunens lånevillkor och lån på den öppna marknaden.

Förslaget skulle därför öka borgensavgifterna till kommunerna. Enligt beräkningar från Sveriges Allmännytta skulle bostadsbolagens finansiella kostnader stiga med drygt 400 miljoner kronor, baserat på nuvarande förutsättningar.

– Det motsvarar ett behov av hyreshöjningar på 0,6 procent. Med tanke på att hyreshöjningarna de senaste åren legat mellan en och två procent kommer det bli svårt att täcka de ökade kostnaderna på kort sikt, säger Susanna Höglund.

Avstå från kraven

Sveriges Allmännytta föreslår därför att Finansinspektionen helt avstår från att öka kapitalkraven för banklån till kommersiella bostadsfastigheter. Motivet är att fastigheter som hyr ut bostäder har säkrare intäkter än andra kommersiella fastigheter.

– Det faktum att risken är lägre för kommersiella bostadsfastigheter gör faktiskt förslaget onödigt.

Det syns också i statistiken: hyreshus har historiskt sett inte drabbats lika hårt av konjunktursvängningar.

– Det vore olyckligt om hyresbostadsmarknaden ännu en gång drabbas av ökade kostnader som försämrar våra möjligheter att både bygga nya hyresbostäder och att rusta de hus vi redan har, menar Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.

Gäller inte bostadsrätter

Förslagen om ökade kapitalkrav gäller inte utlåning till bostadsrättsföreningar.

– Det kan driva bankernas utlåning mot bostadsrättssektorn, trots att det finns ett stort behov av hyresrätter, säger Susanna Höglund.

Dessutom innebär förslaget att obalansen i ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna ökar ännu mer, konstaterar hon.

– Det försämrar möjligheten möta ett bostadsbehov som är akut i många delar av landet, konstaterar Susanna Höglund.

Läs hela remissyttrandet via länken nedan.