Att en kommun går i borgen för, eller ger lån till, ett kommunalt bostadsbolag innebär att bostadsbolaget får en ekonomisk fördel i förhållande till privata bostadsbolag. För att kompensera – och säkra neutrala konkurrensförhållanden – ska kommunen därför ta ut en marknadsmässig borgensavgift av det kommunala bostadsbolaget.

Frågan om vad som utgör en marknadsmässig borgensavgift för kommunala bostadsbolag hanterades i en vägledning som publicerades 2012 av SKR (då SKL), Sveriges Allmännytta (då SABO) och Kommuninvest, och nu har de tre organisationerna arbetat fram en ny version av den vägledningen.

Tre skäl att uppdatera

Uppdateringen har enligt de tre parterna drivits av tre motiv:

• Det var lämpligt att efter nästan 10 år göra en översyn av ett så viktigt dokument.
• Den tidigare vägledningen hade med tiden blivit svår att tillämpa i praktiken. Detta eftersom den till stor del byggde på att kommunerna skulle kunna få uppgifter om marknadsräntor från affärsbanker eller andra marknadsaktörer, vilket numera är svårt.
• Inrättandet av internbanker i många kommunkoncerner har inneburit att förutsättningarna för att fastställa borgensavgifter i många fall ändrats.

Fokus i den uppdaterade vägledningen ligger, precis som i den äldre versionen, på de kommunala bostadsbolagen.

Sex rekommendationer

I vägledningen presenteras sex rekommendationer om hur man bör gå till väga för att fastställa borgensavgifter. Rekommendationerna gäller såväl för enskilda kommunala bolag som kommunägda koncerner.