Almedalens Framtidspris, instiftat av Svensk Energi, Swedbank, Sparbankerna, Teknikföretagen och Världsnaturfonden, gick igår till UIC-företaget ngenic. Mottagare av resestipendiet på 100 000 kronor var en av företagets tre unga grundare, Einar Persson.

Framtidspriset är tänkt att stimulera studenter, yngre forskare eller entreprenörer att komma fram med nya, smarta tekniska lösningar. Innovationskraft, entreprenörskap och företagsamhet ska stimuleras för att finna tekniska lösningar på framtidsproblem.

Vad är det nu ngenic har hittat på? Jo, det är ett värmestyrningssystem som självt ser till att köpa in elen när den är som billigast på dygnet, och som sedan kan få huset att buffra elen, berättar Elverket i Vallentuna, som i ett pilotprojekt, samordnat av Elforsk, testar uppfinningen sen i våras.

Handlar el när den är billig automatiskt
30 av Elverkets villakunder i Vallentuna har fått denna smarta teknik installerad i sina hem. Så här resonerar man:
I takt med att vi svenskar i större utsträckning övergår till förnyelsebara energikällor, som exempelvis vindkraft och solel, blir elproduktionen i landet mer ojämn. Systemet styr villans uppvärmning genom att anpassa inköpen av el till när det finns tillgång på billig el. Allt sker helt automatiskt utan att elkunden behöver lyfta ett finger.

Rent praktiskt innebär lösningen att en centralstyrningsenhet kopplas till värmepumpen i huset, berättar Elverket. Centralenheten känner av och kommunicerar med ett antal strömsnåla och trådlösa noder runt om i huset, som kontinuerligt rapporterar temperaturen i de aktuella rummen.

Centralenheten kommunicerar också med internet där den bland annat inhämtar information som väderprognoser och indikerat elpris. All samlad information analyseras i styrsystemet, som baserat på data köper in elen när det är som billigast på dygnet.
Kan även lagra el
Dessutom ser styrsystemet till att huset hamstrar billig el, genom att köpa in mer el än det som behövs för stunden. Systemet utnyttjar därmed husets inneboende tröghet för att minska elbehovet under de dyrare timmarna, vilket sänker energikostnaden. Tekniken kan på längre sikt även ge stora samhällsekonomiska fördelar, då husen tillsammans kan agera för att minska kostsamma effekttoppar och på så sätt utnyttjas infrastrukturen på ett mer resurseffektivt sätt.

Läs mer här