Projektet i korthet

Inblandade bolag

Västerviks Bostads AB

– Det gäller att vara inlyssnande och att diskutera mytbilder. Miljömyter som att biobränsle ”skär i motorn” och skepsis kring alternativbränslen lever kvar sedan RME*-dieseltiden. Vi började därför med att bara testa biodiesel, HVO 100, i en bil och reaktionen blev ”det funkar ju!”, berättar Akko Karlsson, hållbarhetscoach på Västerviks Bostads.

– Nu är våra medarbetare ambassadörer för biobränsle till andra entreprenadbilar. HVO är molekylmässigt identiskt med diesel, men alla behövde övertygas, säger hon.

Sedan hösten 2019 har Akko Karlsson inspirerat, motiverat och kopplat ihop Västerviks Bostads olika utmaningar och möjligheter inom hållbarhetsarbetet. Hon har arbetat som både driftchef och verksamhetschef inom bolaget, senast för den kulturella sidan, teater och konferens, som driftas åt kommunen.

Intern trygghetsfaktor – och grädde på moset!

Eftersom hon funnits med inom bolaget sedan slutet av nittiotalet menar hon att det finns det en intern trygghetsfaktor i det. Rollen som hållbarhetscoach är inget gästspel eller en del av ett miljöprojekt.

– Det är en tillgång att jag hinner med att gräva fram underlag som ordinarie chef inte hinner med. Som ”grädde på moset” att någon aktivt kan jaga hållbarhetsinsatser, inte sällan initierade av medarbetare, med fokus på funktionalitet i det dagliga arbetet och på så vis serva ledningsgruppen med underlag för ställningstagande och beslut.

Det var 2019 som Västerviks Bostads, tillsammans med ägardirektiv, antog utmaningen att säkerställa att ”Västerviks kommun blir ledande i hållbarhet”. Agendan är följbar från global-nationell-regional-kommunal-lokalnivå. Bolaget har skapat en ny företagsattityd och utgår i sin verksamhet från hållbarhetens tre grunder: ekonomi, ekologi och socialt i sitt ”dagliga tänk”.

Hållbarhetsintroduktionen väcker tankar

Alla bolagets medarbetare har fått en timmes hållbarhetsintroduktion om vad hållbarhet är och de uppsatta 2030-målen – och varför gör vi detta i Västerviks kommun? Frågor som ”Hur gör vi på min avdelning, och vad skulle vi kunna göra?” ventileras. Hållbarhetsintroduktion är numera även en del i anställningsintroduktionen.

Akko Karlsson betonar att hennes roll till betydande del handlar om att knyta ihop frågor och svar. Och att nå framgång i hållbarhetsarbetet bygger på allas delaktighet.

– Vi har en platt organisation med 150 medarbetare och det är utifrån allas idéer och tankar som vi kommer framåt.

”Hållbarhetstänk att behålla bilarna”

Hon berättar om deras utmaning att konvertera sina 28 servicebilar inom bygg och service som tankades med fossil diesel. De gjorde en genomgång av bilparken, som var i fint skick och med bilar som endast går cirka 400 mil per år, med motorer i bra trim. De kom de fram till att behålla bilarna, och när garantitiden går ut, testa att börja tanka med HVO 100.

– Våra servicebilar är ju främst ställbilar med verktygsskåp, de står till stor del ute på arbetsplatserna. Om vi hade valt nybilsleasing skulle vi dessutom gått från en kostnad på 600 kronor till 6000 kronor per månad på grund av dyra avskrivningar. Så det är ett hållbarhetstänk i att behålla bilarna rent ekonomiskt och sen tänker vi också ur ett livscykelperspektiv.

Bolaget har räknat ut att de sparat 1,8 miljoner kronor genom att slippa högre premiekostnader på servicebilar.

Efter en tydlig intern dialog kring biodiesel började HVO-kort delas ut och bil efter bil har sedan februari 2020 börjat tankas med biodiesel. Resultatet? 21 ton mindre koldioxidutsläpp redan under första halvåret. Och sedan har det rullat på. Akko Karlsson berättar om medarbetare som själva tagit initiativ och frågat om de kan hämta ut ett HVO-kort när deras servicebil närmat sig garantitiden på tre år. Ett kvitto om något på att motivationen finns internt.

Egna stationära cisterner med HVO

Västerviks Bostads fattade efter sin övergång till HVO även beslut om att köpa in farmartankar, stationära cisterner, till de orter och anläggningar som inte har närhet till kommersiella HVO-tankställen.

– Vi började med att se på ett kortsystem för att vara hemtjänsten och andra kommunala intressenter på landsbygden behjälpliga i sitt omställningsarbete. I dialog med landsbygdsutvecklaren försöker vi dock i första hand ge ett underlag för landsbygdsmackarna att skaffa HVO-pumpar så att hela kommunen kan vara med i omställningen. Genom det initiativet bidrar vi till samhällsnyttan i hela kommunen, berättar Akko Karlsson och tillägger:

– Cisterner blir det på de fastigheter som har haft fossilt toppbränsle för uppvärmning.

Sista fem procenten

Att fasa ut det fossila bränslet ur verksamheten är även prioriterat för uppvärmning. För att uppnå fossilfri uppvärmning har Västerviks Bostads anslutit sig till fjärrvärmenätet på de orter där det varit möjligt. Utöver detta finns pelletspannor, bergvärme, sjövärme och någon solvärmeanläggning inom bolagets bestånd av ägda eller förvaltade fastigheter.

Förra året hade de fyra ägda samt elva förvaltade fastigheter som använder reservpannor med fossilt toppbränsle, vilka utgör de sista fem procenten av koldioxid-avtrycket.

– En av våra fastighetsskötare sa efter hållbarhetsintroduktionen ”kan vi inte testa HVO i reservpannorna också?” Så vi testkörde en månad i en panna, och det har fungerat otroligt bra.

Ambitionen är nu att fasa ut fossilt bränsle i resterande reservpannor under 2021, allteftersom det används upp, och sedan fylla på med biooljor.

”Det är klimatsmart att bo i lägenhet”

Kommunikationen kring hållbarhet och fossilfrihet till hyresgästerna har ökat och ökar. Flera aktiviteter som planerats med Hyresgästföreningen har dock fått bromsas i och med pandemin.

– Vi vill förmedla ”det är klimatsmart att bo i lägenhet” och att vi alla kan bidra till klimatet, vi lever ju som om vi hade fyra jordklot! I kommunikationen handlar kopplingen exempelvis om att hyresgästens matavfall blir biogas, som bilar kan tankas med, och att ”soporna värmer din lägenhet”.

Nästa steg: klimatpositiva?

Tanken om att bli klimatneutrala, och kanske till och med klimatpositiva, genom att börja producera förnyelsebar el har börjat ta form inom Västerviks Bostads AB. I dagsläget använder de 38 598 megawattimmar el inom sitt bestånd, vilket skulle kräva 200 000 kvadratmeter takyta för solceller.

– Nästa steg blir egenproducerad el på fastigheterna genom solceller. Där är vi i en lärprocess och vässar oss för att bli duktiga upphandlare och få ihop kalkylen, berättar Akko Karlsson.

Hon berättar även att det pågår ett forskningsprojekt om bolagets omställningsarbete – en licentiat under två år, i samarbete med Göteborgs universitet och Campus Västervik, som nu kommit halvvägs.

– Forskaren har varit med på alla nivåer och i olika sammanhang internt – och ser på med- och motkrafter, förändringsvilja och ska utifrån insamlat material dra vetenskapliga slutsatser.  Det är något som vi och kanske även andra allmännyttiga bolag kan dra lärdom av.

Blicka bakåt – berätta er historia

Akko Karlsson beskriver kommunkoncernens hållbarhetsnätverk som en nod i energiomställningsarbetet, samarbeten underlättar.

– Sen måste vi komma ihåg att de flesta allmännyttiga bolag har jobbat med hållbarhetsfrågor länge, det har bara inte paketerats som det görs nu. På sjuttiotalet, när det var oljebrännare och koleldning som gällde i centrala Västervik, tog vi initiativ till en gemensam panna med fjärrvärme. De två första fjärrvärmeverken knoppades sedan av till ett dotterbolag, så vi är ju ”mamma” till det kommunala elbolaget, berättar hon och tillägger:

– Det här är en del av vår identitet och internt ska vi vara stolta över den. Vi behöver sätta energiomställningen i sitt sammanhang. Jag tror många andra bolag också har en liknande historia att lyfta fram och berätta.

Fossilfria framgångsfaktorer

  • Ha en tydlig dialog internt, diskutera mytbilder, orsak och verkan. Mät och följ upp!
  • I arbetslagen, prata om fossilfrihet ur flera perspektiv: Vad är hållbarhet i de tre perspektiven socialt – ekonomiskt och ekologiskt? Varför gör vi det vi gör? Vad kan vi göra som bolag? Vad har vi för uppdrag på min arbetsplats?
  • Tänk: funktionalitet i det dagliga arbetet. Ta små trygga steg, testa i liten skala initialt och fira framgångar – det inspirerar.
  • Var strukturerade! Våra medarbetare gör ”ständiga förbättringar” och redovisar enligt PAR–metoden: Problem-Aktivitet-Resultat. Både HVO-omställningen i fordon och reservpannor är exempel på PAR. Likaså idéer om att lära mer kring solel och börja ta in offerter på lämpliga takytor.
  • Samarbeta! Tillsammans med Västerviks Miljö och Energi, vårt andra kommunala bolag, har vi uppdraget att ta ledningen i hållbarhetsarbetet. Projektgruppen genomför olika aktiviteter inom tema avfallshantering/kretslopp och energioptimering/fjärrvärme/solel.
  • Nätverka! Vi ingår i kommunens hållbarhetsnätverk som även tar fram underlag för Klimat – Energistrategi, Klimatanpassning och Avfallsplan fram till 2030, Allmännyttans klimatinitiativ och Energikontor sydost.
  • Sätt saker och ting i perspektiv. Allmännyttans sätt att arbeta med metodiskt med energifrågorna och att arbeta långsiktigt med hållbarhet är redan djupt rotat, blicka bakåt och berätta er historia både internt och externt – var stolta!

*RME står för: RapsMetylEster

Text: Sophie Sölveborn. På bilderna syns Akko Hansson, hållbarhetscoach samt fastighetsskötarna Kent Hermansson och Gordon Karlsson. Foto: Västerviks Bostads AB