Projektet i korthet

Inblandade bolag

Uppvidingehus

Publicerat i november 2020

Projektet – som fått innovationsstöd från Boverket – handlades upp för två år sedan. Tanken var att de tre huskropparna med sina 35 lägenheter skulle bli passivhus, det vill säga hus som värms upp genom kroppsvärme, värmepumpar och andra installationer.

– Men när vi diskuterat ett tag ville vi, tillsammans med våra duktiga upphandlade entreprenörer, ta energianvändningen ett steg längre och försöka få till ett off-grid-hus, berättar Richard Gustafsson, vd för Uppvidingehus.

Off-grid-teknik blev för dyr

Sådana off-grid-hus är helt självförsörjande på el, och tekniken bygger på att solenergin omvandlas till vätgas med hjälp av bränsleceller.

– Men vartefter projektet fortskred hamnade vätgasdelen på en alltför hög kostnad för att vara genomförbar. Så vi fick tänka om i den delen. Vi tror alla på vätgas inför framtiden, men det får bli i ett annat projekt, konstaterar Richard Gustafsson.

Batterier lagrar solelen

I stället lagras nu solenergin i en anläggning med nickel-metallhybrid-batterier (se en av bilderna), som ska vara bättre miljömässigt än traditionella batterier.

– Den togs i bruk i oktober, så nu håller vi alla på att lära oss hur vi bäst utnyttjar den energilagring som finns där. Anläggningen lär sig också själv när energianvändningen brukar vara som högst och under hur lång tid, med mera.

Artificiell intelligens kapar effekttoppar

Den artificiella intelligensen gör även att batteriet kan användas för att kapa effekttoppar, vilket sänker bostadsbolagets abonnemangskostnader.

Räknat på ett helår bedömer Uppvidingehus att huset ska producera mer el än vad det förbrukar. Helt självförsörjande är huset omkring fyra månader per år, med största överskottet på sommaren.

Kylning ökar solens effekt

De 144 solpanelerna på taken har en total effekt på 45 kilowatt, och en tredjedel av dem kyls ned av vatten bakom solpanelerna. Det ökar effekten med tio procent, och därtill kan det kylvatten som värmts upp av panelerna ledas ner i borrhålen för bergvärmen – vilket gör att värmeenergin som skapas vid avkylningen tas tillvara.

Vatten från bergvärmehålen kan också stå till tjänst med så kallad frikyla till lägenheterna under heta sommardagar.

Regnet lagras under jord

Toalettspolningarna med hjälp av regnvatten har redan varit igång en längre tid. Spolvattnet samlas ihop från alla de tre hustaken, renas i en filteranläggning och lagras därefter i en 15 kubikmeter stor tank under jord. Skulle det vara torrväder så länge att regnvattnet i tanken tar slut finns även en reservanslutning till det kommunala vattennätet.

 

Foton: Anders Bergön/Sajt Arkitektstudio (bilden på husen sedda från Järnvägsgatan i Åseda) och Annika Niquet (övriga bilder)