De pedagogiska utmaningarna med källsortering har blivit fler. Numera räcker det inte med att skilja ut förpackningar från restavfallet och lägga dessa i rätt kärl. Vissa förpackningar består av flera materialslag i samma förpackning, till exempel ostförpackningen med en del av plast och en del vaxat papper eller smörförpackningen med en del i papper och en annan del i plast. Strävan efter att minska mängden plast i förpackningarna har i praktiken gjort det svårare för den enskilde att sortera rätt.   

Materialströmmar kan förenkla

– Att källsortera rätt kräver i dag både tålamod och en god vilja. I en nära framtid kommer det att krävas att vi sorterar restavfall och grovavfall i flera materialfraktioner, säger Patrizia Finessi. Men hur mycket kan vi egentligen begära av hushållen? Hur många fraktioner ska vi sortera under diskbänken, hur många kärl får plats i miljörummet – och hur ska vi se till att avfallet hamnar rätt?  

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en lösning för insamling i så kallade materialströmmar. Det vill säga att avfall av samma material kan sorteras i samma kärl oavsett om det är en förpackning eller annat avfall. En stekpanna ska kunna läggas tillsammans med tomatburken och diskborsten tillsamman med gräddfilsbehållaren i plast.   

– Vi välkomnar uppdraget om insamling i materialströmmar, det gör det mer logiskt för den som ska sortera, säger Patrizia Finessi. Vi behöver förenklingar för den enskilde och teknisk utveckling för att både  återvinna mer material ur avfallet och nå avfallsmålen.   

Ekonomiska sanktioner och kamerabevakning 

Allt fler kommuner inför miljöstyrande taxor som ett påtryckningsmedel på fastighetsägare att förbättra källsorteringen och minska mängden restavfall. Det innebär det ofta en kännbar kostnad och det har lett till att fastighetsägare måste hitta fler metoder för att få hyresgäster att sortera rätt.  

När traditionella åtgärder som informationskampanjer, nudging och tydlig skyltning inte räcker till, har vissa fastighetsägare börjat använda sig av kamerabevakning i anslutning till miljörummen för att hitta bevis för sopslarv. 

– I förlängningen leder det till ekonomiska konsekvenser för de hyresgäster som slarvar med sorteringen – merkostnaden för avfallshanteringen faktureras hyresgästen, säger Patrizia Finessi.  

Några bostadsföretag har börjat med metoden kontroll, konsekvens och kommunikation, 3KO, för att bland annat förbättra källsorteringen i bostadsområden. Metoden bygger på erfarenheter från fastighetsförvaltning och hyresgästrelationer i kombination med exempelvis kamerabevakning. Syftet är att slutligen nå de hyresgäster som sorterar fel och få dem att fakturera dem för de merkostnader som den felaktiga sortering ger upphov till genom. 

– Arbetssättet är lönsamt, bidrar till ökad ekologisk hållbarhet och förmodligen också mer trygghet och tillit i bostadsområden, säger Johan Braw, konsult och tidigare vd inom allmännyttan som tagit fram metoden. 

 Avfallsmålen bidrar till klimatmålen   

I det uppdaterade Klimatinitiativet finns ett prestandamål för hushållens restavfall: högst 50 liter per hushåll och vecka fram till 2035. Syftet är att minska klimatutsläppen från förbränning av framför allt plast i fjärrvärmeproduktionen. 

– Energieffektivisering räcker inte för att nå klimatmålet. För att komma dit behövs bättre källsortering av material som går att återvinna, i synnerhet plast. Här spelar både bostadsbolagens arbete och hyresgästernas engagemang en avgörande roll, säger Frida Hansson, projektledare på Sveriges Allmännytta. 

Hyresbostäder i Norrköping, tillsammans med Eon och renhållningsbolaget Nodra, har undertecknat en gemensam avsiktsförklaring för att minska mängden plast som förbränns i fjärrvärmeproduktionen. 

– Avfall engagerar, och genom att koppla källsortering till klimatfrågan kan vi öka både förståelsen och viljan hos hyresgäster att bidra, säger Cecilia Hansson, projektledare för ekologisk hållbarhet på Hyresbostäder i Norrköping.

Hon menar också att samverkan mellan olika aktörer är en viktig nyckel. 

– Våra medlemmar visar stort engagemang men också frustration när reglerna blir för krångliga. För att lyckas måste vi kombinera tydliga regler med tekniska lösningar och göra arbetsinsatsen rimlig för alla – från hushåll till bostadsbolag, säger Patrizia Finessi.