Porträttbild på Lars Gustafsson, projektchef på UppsalahemDe närmare 3 000 tegelstenarna fraktades från idrottsplatsen i somras och ligger nu lagrade hos Uppsalahem i väntan på sin nya användning.

– Det här är riktigt återbruk! Stenarna på idrottsplatsen hade tjänstgjort i över 90 år och stod inför att kanske bli fyllnadsmassor i något hål, nu får de en chans att pryda fasader på hemorten, konstaterar Lars Gustafsson, projektchef på Uppsalahem.

Här, under de utfällbara flikarna, berättar Lars Gustafsson om de gula tegelstenarnas återkomst till Uppsalaslätten – och om hur bostadsbolagets medarbetare samarbetat för att välkomna dem:

Tegelstenar med lång historia

I mitten av 1800-talet var Uppsala en viktig del av Sveriges industrialisering och slättens lera lämpade sig särskilt väl för tegeltillverkning. Flera tegelbruk etablerade sig och vid sekelskiftet var Uppsala en stor och betydande leverantör av tegelstenar.

Bergsbrunna bruk var en av de större tillverkarna och hade sin produktionstopp i början av 1970-talet, då bruket brände uppemot 18 miljoner tegelstenar per år och levererade till byggen i hela Mälardalen. Bruket var då specialiserat på gula fasadtegelstenar, som idag ofta återfinns i byggnader från 1960- och 1970-talen. Produktionen var igång till mitten av 1980-talet.

När bostadsområdet Gottsunda i Uppsala skulle byggas i början av 1970-talet föll valet naturligt på att använda gult tegel från Bergsbrunna bruk; den kostnadseffektiva fasadtypen rimmade väl med miljonprogrammets rationella produktionsmetoder.

Utmaningen

Det började med att Anton Forsberg, förvaltare på Uppsalahem, hade problem med fasadskador på Valthornsvägen nära Gottsunda centrum. Husen byggdes 1974 och delar av fasaderna – med det gula teglet från Bergsbrunna bruk – behöver nu bytas ut.

Tegelfasader på flerbostadshus.

Foto: Uppsalahem

Erfarenheten

Uppsalahem hade tidigare arbetat med återställning av en fasad efter en brand på Dirigentvägen i Gottsunda. Då hittade projektledaren Chalalai Chaichaowarat och förvaltaren Maeva Hachem tegel i samma kulör, höjd och djup som de befintliga tegelstenarna, men längden skiljde 25 millimeter. Det kan tyckas vara lite, men en skillnad i stenlängd gör att murningsskiften förskjuts och att fasaden får en ”skarv”. Det blev därför nödvändigt att kapa de nya stenarna de 25 millimeter som skiljde. Resultatet blev dock mycket bra.

Möjligheten

Nu visar det sig att Kristinebergs idrottsplats på Kungsholmen i Stockholm (se bildkollaget ovan) håller på att renoveras. Idrottsplatsen byggdes i början av 1930-talet och materialvalet för delar av bygget blev Bergsbrunnategel från Uppsala. Under renoveringen, som innebar att delar av idrottsplatsen skulle rivas eller göras om, var det ”nån som kände nån som frågade nån” och så kommer ett erbjudande till Uppsalahem:

– Är ni intresserade av gultegel från Bergsbrunna bruk i gott skick?

Några stenar åker därefter bagagelucka till Uppsala som varuprov – och matchning konstateras! Händer skakas och förvaltare Anton Forsberg är nöjd.

Två tegelstenar i ett bagageutrymme i en personbil

Lösningen

Med varsam demontering och gallring sparades därefter det bästa teglet från idrottsplatsen, med målet att återbruka dem i fasaderna i Gottsunda. Ganska snart kom dock funderingen: Var förvarar man nära 3 000 tegelstenar i väntan på att de ska användas?

Uppsalahems förvaltare Wissam Hariz höjer då sin hand:

– Jag har plats på det gamla nedlagda mentalsjukhuset i Ulleråker! Där kan vi ställa dem i avvaktan på att de ska användas.

Dagarna rullar på, och som alltid kommer samtalet med för kort varsel: ”Jag har en lastbil full med tegelstenar till Uppsalahem, var ska jag ställa dem?”

Då rycker fastighetsskötaren Daniel Östlund ut med sitt multiverktyg, skrapar av en igenvuxen parkeringsplats och jämnar till, och tillsammans med Wissam Hariz dirigeras avlastningen.

Så nu har Bergsbrunnastenarna kommit hem igen och får en chans att tjänstgöra på hemorten. Den 150-åriga historien om just dessa stenar kommer nu att förlängas och skrivas vidare, avslutar Lars Gustafsson, projektchef på Uppsalahem.

En man tittar på en bit mark intill ett förråd En lastbil med en pall tegelstenar

Två män står intill en traktor vid ett förråd

Tegelstenar på pallar intill förråd

Foto: Uppsalahem

Hur blev detta möjligt?

Hur bidrog då tegelstenarna till Uppsalahems mål?
Här är Lars Gustafssons slutsatser på olika nivåer:

Medarbetare: ”Ett riktigt tillsammansarbete. Kreativt tänkande, tillvaratagande av erfarenheter, gemensamma lösningar över ”gränser” och hjälp när man behöver. Tegelstenarna förenade oss i det som ger en bra arbetsplats.”

Ekonomi: ”Vi har inte detaljräknat, men kostnaden blir lägre än att köpa nytt och måttanpassa. Framför allt har vi hushållat med resurser.”

Hållbarhet: ”Det här är riktigt återbruk! Stenarna på idrottsplatsen hade tjänstgjort i över 90 år och stod inför att kanske bli fyllnadsmassor i något hål, nu får de en chans att pryda fasader på hemorten.”

Kunder: ”En organisation som har snurrat ihop detta är ett bevis på att det görs bra saker varje dag i stort och smått ute hos våra kunder.”