Elnätsverksamheten i Sverige är naturliga monopol och regleras därför ekonomiskt av staten, och det är Energimarknadsinspektionen som beslutar hur stora avgifter som varje elnätsföretag får ta ut från sina kunder. De så kallade intäktsramarna gäller under regleringsperioderna, som omfattar fyra år i taget, förklarar Björn Berggren.

– Drygt 95 procent av elnätsföretagens intäkter härstammar normalt från elnätsavgifter. Så intäktsramarna har en direkt påverkan på hur stora elnätsföretagens avgifter kan bli, säger han.

Varnade för kraftiga höjningar

Den nuvarande regleringsperioden startade 2024 och varar till och med 2027.

– För den aktuella perioden höjdes intäktsramarna med hissnande 100 miljarder, från 226 miljarder till 326 miljarder kronor, berättar Björn Berggren.

– Vi varnade redan under 2024 för att de kraftigt höjda intäktsramarna skulle leda till stora avgiftshöjningar och tyvärr ser vi nu att vi fick rätt.

Vattenfall och Eon, som är de två största elnätsföretagen, fick de största höjningarna av intäktsramarna, enligt Björn Berggrens analys. Vattenfalls höjning uppgick till drygt 70 procent och Eons höjning till drygt 60 procent. Resterande elnätsföretag fick höjda intäktsramar på 30 procent i genomsnitt.

– Som jag sa för över ett och ett halvt år sedan: Det är orimligt att de som är störst och tjänar mest pengar får utrymme att tjäna ännu mer pengar.

Höjningarna kan fortsätta

Björn Berggren, som har jämfört de olika företagens höjningar av sina elnätsavgifter med deras intäktsramar, konstaterar att det finns gott om utrymme kvar i nuvarande regleringsperiod för fortsatta höjningar.

– Som jag ser det så har de största elnätsföretagen fått ”carte blanche” gällande sina höjningar för den här perioden, säger han.

Enligt hans analys kan Eon fortsätta att höja elnätsavgifterna i samma takt som företaget har gjort de senaste två åren: cirka 10 procent årligen – och Vattenfall och Ellevio har möjlighet att höja avgifterna ännu mer.

Jag noterar att energiminister Ebba Busch har riktat kritik mot elnätsbolagens höjningar – och det är bra. Men i princip så behöver bolagen inte ändra sig, säger Björn Berggren.

– Vill vi få till en förändring behöver energiministern istället säkerställa att den kommande intäktsregleringen beräknas på ett bättre sätt. Här har vi och flera andra aktörer tidigare visat på hur den nuvarande beräkningsmodell överkompenserar elnätsbolagen och hur en övergång till ny modell bör ske.

Analysen av intäktsramar och elnätsavgifter kan laddas ner via länken nedan.