Bakgrunden är att det inom EU pågår arbete med att införliva unionens omarbetade energiprestandadirektiv. Där ställs för första gången krav på att befintliga byggnader – som står för en stor del av Europas energiförbrukning och utsläpp – ska vara energieffektiva.

– För att minska energianvändningen och klimatpåverkan från byggnader måste det befintliga byggnadsbeståndet energirenoveras. Mer energieffektiva byggnader bidrar till lägre kostnader, ökad trygghet och att klimatmål kan nås, säger Björn Berggren.

Varje medlemsland i EU ska därför ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan som visar hur landets fastighetsbestånd ska bli mer energieffektivt. Boverkets och Energimyndighetens rapporter kommer att ligga till grund för arbetet med Sveriges byggnadsrenoveringsplan, och därmed de kommande kraven på energieffektivisering av byggnadsbeståndet.

Olika sätt beräkna renoveringstakt

Renoveringstakt definieras ofta i hur stor procentuell andel av beståndet som renoveras varje år, berättar Björn Berggren. Beräkningen kan utgå från antal bostäder, byggnader eller golvarea. Boverket utgår från golvarea och konstaterar att den årliga renoveringstakten under perioden 2020–2023 varit 2,3 procent i Sverige.

– I den analys som Sveriges Allmännytta gjorde förra året beräknade vi att renoveringstakten bland våra medlemsföretag uppgått till 1,7 procent, som medelvärde utifrån det antal bostäder som renoverats under de senaste fem åren, säger Björn Berggren.

– Skillnaden mellan Boverkets värden och våra beror sannolikt delvis på att vi utgått från bostäder och inte golvarea, men främst på att Boverket inkluderat alla småhus i sina värden, och där gjordes det sannolikt mycket renoveringar under pandemiåren.

Ökning från 2,3 till 5,7 procent

Boverket bedömer nu preliminärt att renoveringstakten behöver öka från 2,3 procent till 5,7 procent per år – mer än en fördubbling, konstaterar Björn Berggren.

– Vår egen analys indikerade behov om att dubblera takten, från 1,7 procent till 3,5 procent, det vill säga något längre än vad Boverket redovisar. Men takten är väldigt beroende av hur stor energieffektivisering man uppnår i respektive projekt, säger han.

– Jag försöker ofta vara tydlig med att det är en större utmaning att skruva upp takten jämfört med att gå lite längre i respektive projekt. Ska man byta hundra fönster så är det hanterbart att ställa tuffare krav på energiprestanda på de hundra fönstren – men det är nära omöjligt att byta dubbelt så många fönster.

Han påpekar att Boverket missar stora delar av de energieffektiviseringar som pågår, eftersom verkets beräkningar utgår från inrapporterade energideklarationer, vilket innebär en viss eftersläpning.

– Vi ser ju genom vårt Klimatinitiativ att medlemsföretagen energieffektiviserar mer än så.

”I princip omöjligt”

Boverkets renoveringstakt är inte realistisk, menar Björn Berggren.

– En takt på 5,7 procent skulle innebära att 57 procent av beståndet ska renoveras på 10 år. Det är i princip omöjligt.

Han understryker att både Sveriges Allmännyttas, Boverkets och Energimyndighetens rapporter lyfter vikten av att energirenoveringar samordnas med andra underhålls- och förbättringsåtgärder, både för att undvika onödiga kostnader och för att maximera klimatnyttan.

– Det är positivt att vi kommer till samma slutsatser, säger han.

Önskas: Tydliga mål snart

Björn Berggren framhåller att det är viktigt att de renoveringsprojekt som planeras, eller redan pågår, så snart som möjligt får tydliga mål om hur mycket energieffektivisering som behövs för att klara kommande krav.

– I Boverkets analys utgår man från att primärenergianvändningen i alla projekt ska minska med 31 procent, men jag tror att det är fullt möjligt att i flera fall uppnå större minskningar. Dels i de fall man kan konvertera från fossila energislag till andra energislag, dels i projekt med mycket hög energianvändning, säger han.

– Fördelen med det är att takten för energirenovering kan bli lägre och närma sig en rimlig takt, liknande den renoveringstakt som vi har idag.

Osäkert planeringsläge

Tove Lundmark Söderberg, jurist på Sveriges Allmännytta, menar också att det vore bra att hitta en rimlig målnivå för energirenoveringar så snart som möjligt.

– Våra medlemmar och andra fastighetsägare behöver få veta vilka krav på åtgärder som kan komma. Som det är nu är det svårt att planera för framtida energirenoveringar. Det behöver också bli tydligt hur krav på energieffektivisering ska uppfyllas samtidigt som andra krav i plan- och bygglagen, till exempel förvanskningsförbudet, uppfylls.

Analys från Sveriges Allmännytta

I Energimyndighetens rapport refereras till en analys som Sveriges Allmännytta tidigare genomfört tillsammans med Lunds tekniska högskola. Energimyndigheten lyfter särskilt fram resultaten kring klimatpåverkan och resursanvändning vid olika renoveringsscenarier.

– Där visar vi hur viktigt det är att väga in både miljönytta och resurseffektivitet i framtida styrmedel och krav, säger Björn Berggren.

– Det är glädjande att vårt arbete lyfts fram och jag är glad för att vi fortsatt arbetar med den här typen av analyser tillsammans med våra medlemsbolag. Vi genomför nu, med medel från Energimyndigheten, fördjupade analyser för att identifiera vilka energirenoveringsåtgärder som är optimala med hänsyn tagen till ekonomi, energi och klimatpåverkan.

Synpunkter välkomnas

Både Boverkets och Energimyndighetens rapporter är nu underlag för kommande krav på energirenoveringar.

– I rapporterna betonas återkommande att det är preliminära värden, indikationer och liknande. Den som har synpunkter eller inspel kan lämna in det till Boverket, och det går även givetvis mycket bra att höra av sig direkt till mig, säger Björn Berggren.

Synpunkter inför Sveriges Allmännyttas yttrande till Boverket kan mejlas till bjorn.berggren@sverigesallmannytta.se före den 20 oktober.
Boverkets mejladress för synpunkter är epbd@boverket.se (se även nedan).