Energimarknadsinspektionen (Ei) presenterade nyligen sin inriktning för hur intäktsramar för el- och gasnät ska utformas under nästa tillsynsperiod (2028–2031). Myndigheten föreslår bland annat att dagens beräkningsmodell för kapitalkostnader justeras och att incitamenten för effektivisering ökas.

Samband mellan vinst och hög avgift

Sveriges Allmännytta har bidragit till debatten med konkreta analyser. I samband med förra årets höjningar av elnätsavgifter visade en analys tydligt att höga elnätsavgifter ger elnätsbolagen höga rörelsemarginaler och att ett av de vanliga argumenten – att elnät på landsbygden innebär dyra elnät – inte håller.

– Det är inte storleken på kommunen som sätter priset, utan bolaget som äger elnätet, kommenterade Björn Berggren när analysen publicerades för ett år sedan.

Rekordhöjningar kan fortsätta till 2028

För tillsynsperioden 2024–2027 har Ei redan beslutat att höja intäktsramarna med cirka 100 miljarder kronor – från 226 till 326 miljarder. Det motsvarar en ökning på över 40 procent, vilket ger utrymme för elnätsföretagen att samlat höja priserna med i snitt 15 procent per år.

–  Det är en utveckling som vi inte kan acceptera. Därför är det positivt att Ei redan nu kommer med en ny inriktning för reglering av intäktsramar, säger Björn Berggren.

Utvecklingsområden för intäktsramarna

Ei har identifierat fyra huvudsakliga områden där förändringar behövs:

1. Värdering av kapitalbasen: Ei vill gå över till en princip om att nätföretagen får kostnadstäckning för faktiska kostnader i stället för nuvarande modell, som utgår från kostnader för att anskaffa motsvarande anläggningar idag.
2. Kalkylränta: Översyn av metoden för att fastställa kalkylräntan, med målet att den bättre ska återspegla marknadsförhållanden och risknivåer.
3. Hantering av anslutningsavgifter: Utvärdering av hur anslutningsavgifter påverkar intäktsramarna och hur dessa avgifter bör hanteras för att säkerställa rättvisa och effektivitet.
4. Incitament för kostnadseffektivitet: Utveckling av incitament som uppmuntrar elnätsföretagen att optimera sina totala kostnader, inklusive att överväga alternativa lösningar till traditionella nätinvesteringar, såsom smarta nät och efterfrågeflexibilitet.

Genomarbetad analys

– Jag tycker att Ei har gjort en genomarbetad analys, framhåller Björn Berggren.

Tidigare i år lyfte han att våra nordiska grannländer ställer högre krav på effektivisering än Sverige.

– Det är därför glädjande att se att Ei nu har tagit till sig detta och identifierat just effektivisering – tillsammans med flera andra viktiga områden – som centrala för förändring, säger Björn Berggren.

Synpunkter välkomnas

För att ge Ei utrymme till förändring krävs lagändringar. Regeringen har aviserat att en proposition kommer i höst.

Ei välkomnar synpunkter på den föreslagna inriktningen och Sveriges Allmännytta avser att inkomma med synpunkter. Har du tankar eller åsikter du vill lyfta? Kontakta då Björn Berggren, på mejladressen bjorn.berggren@sverigesallmannytta.se.