Forsknings- och utvecklingsprojektets mål är att skapa verktyg och beslutsunderlag inför framtida energirenoveringar, för att minska energianvändningen och klimatpåverkan i landets befintliga flerbostadshus. Det ska underlätta för bostadsbolag att fatta välgrundade beslut om kostnadseffektiva åtgärder, i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv.

Åtta allmännyttiga bostadsbolag planeras att delta i projektet: Bodenbo, Ekerö Bostäder, Gagnefsbostäder, Gislavedshus, Härjegårdar, Stenungsundshem, Svedalahem och Tibrobyggen.

– Jag tror inte att det finns en universallösning för alla fastighetsägare, säger Björn Berggren, som är energiexpert på Sveriges Allmännytta och med i projektets arbetsgrupp.

– Våra medlemsbolag har olika förutsättningar – geografiskt, tekniskt och ekonomiskt – och därför kommer resultaten sannolikt också att peka på att olika åtgärder passar olika bra i olika situationer.

Datainsamling, simuleringar och analyser

Projektarbetet omfattar insamling av data, simuleringar och analys av tekniska åtgärder, energiförsörjningsalternativ och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Fokus ligger på att visa hur olika åtgärder samverkar – både tekniskt och ekonomiskt – och hur olika val av energislag och åtgärdsordningar påverkar klimatavtrycket över tid.

– Genom vår teknologi, med bred datainsamling, avancerade algoritmer och nyttjande av maskininlärning kan vi göra väldigt många simuleringar med olika förutsättningar. Vår ambition är att identifiera de mest kraftfulla åtgärderna ur både klimat- och kostnadsperspektiv. säger Ricardo Bernardo, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola och medgrundare av teknikföretaget Zerotude, som också medverkar i projektet.

Energirenoveringar inte alltid klimatsmarta

Deltagarna i arbetsgruppen har tidigare visat att stora energirenoveringar kan vara sämre för klimatet om det inte finns ett fokus på att återanvända eller återvinna material i projekten (se länk nedan).

– Det är glädjande att vi nu med kraft kan arbeta vidare med denna fråga, säger Ulla Janson, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola.

– Jag ser detta som en unik möjlighet att analysera genomförda projekt på nationell nivå, där vi väger in klimatpåverkan i hela livscykeln och kan se vilka energieffektiviseringsåtgärder som fungerat i ett helhetsperspektiv.

Arbetet med projektet startar efter sommaren och beräknas pågå omkring 2,5 år.