Två lagrådsremisser som regeringen presenterat under februari innehåller förslag ska förenkla och öka byggandet.

Den ena lagrådsremissen innehåller förslag som innebär lättnader i byggkraven vid ändring av en byggnad, exempelvis för att förenkla konvertering av kontor till bostäder.

Ett tydligare och mer förutsägbart regelverk kan minska upplevd osäkerhet och risk i samband med projektering och genomförande av ändrings­projekt. Därmed kan fler bostäder skapas vid genom­förande av sådana byggprojekt, menar regeringen.

– Sveriges Allmännytta har länge lyft ombyggnadsreglerna att behöver ses över med hänsyn till det stora renoveringsbehovet av miljonprogramshusen. Det är mycket positivt att det nu kan bli både enklare och lättare att omvandla och bygga om för att bättre anpassa det befintliga beståndet till de behov som finns nu, säger Tove Lundmark.

Hon lyfter fram att fler ombyggnadsprojekt blir möjliga när de byggkrav som ställs blir rimligare att uppfylla.

– Ändrade ombyggnadsregler kan ge genomslag hyfsat snabbt. Det är bra med tanke på den energieffektivisering som behöver göras av det befintliga beståndet.

Färre följdkrav

Plan- och bygglagens begrepp ombyggnad föreslås att ersättas med uttrycket ”större byggnadsändring”, för att tydliggöra att det handlar om omfattande ändringsåtgärder på byggnader. Dessutom begränsas möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnader vid större byggnadsändring.

– Att följdkraven begränsas kommer också att bidra till att hålla nere kostnaderna vid ombyggnadsåtgärder. Det kan då bli mindre kostsamt att underhålla miljonprogrammets byggnader, säger Tove Lundmark.

Ny titel: byggbedömare

Regeringen föreslår i en annan lagrådsremiss att certifierade byggprojekteringsföretag i framtiden ska kallas byggbedömare. Byggbedömare ska kunna bedöma byggnaders krav genom hela byggprojekt, vilket väntas ge mer förutsägbara och effektiva byggprocesser.

– Förslaget skulle göra det lättare för medlemsföretagen att bygga Kombohus, som är ett exempel på sådant standardiserat byggande som ska underlättas genom byggbedömare, säger Tove Lundmark.

En byggbedömare är enligt regeringsförslaget ett företag med ett certifikat som styrker att det har ett kvalitetsledningssystem och särskild sakkunskap och erfarenhet av att bedöma att en byggnad uppfyller vissa krav.

Om en byggbedömare används för kontroll under genomförandet ska det inte ställas krav på kontrollplan, kontrollansvarig eller arbetsplatsbesök för den kontroll som byggbedömaren ansvarar för.

”Typgodkännande hade varit bättre”

– Det är bra att byggprocessen förenklas för standardiserat byggande, men det hade varit bättre med ett nationellt system för typgodkännande av tekniska lösningar eller byggsystem. Då hade vi fått praxis när det gäller bedömningar om en teknisk lösning uppfyller kraven i byggreglerna, menar Tove Lundmark.

Byggbedömare gör att processen blir mer förutsebar för en byggherre – men bara i det enskilda projektet, konstaterar hon.

– Om byggherren sedan väljer att använda samma byggbedömare i nästa projekt kan byggherren utgå ifrån att bedömningarna kommer göras på samma sätt som i det tidigare projektet. Men den här reformen skapar ingen förutsebarhet eller enhetlighet när det gäller den generella tolkningen och tillämpningen av byggreglerna.

Hon tror att det kommer dröja innan det kan finnas byggbedömare på plats.

– Det behövs att något certifieringsorgan, som till exempel Rise, väljer att ta kostnaden för att ackreditera sig för att få rätt att utfärda certifikat som byggbedömare. Innan dess går det inte att certifiera sig som byggbedömare och det går inte heller att anlita ett sådant företag, säger Tove Lundmark.

Förstärkt kontroll

Förutom att göra byggprocessen mer effektiv ska förslaget också förverkliga byggkontrollutredningens förslag om förstärkt kontroll av det som byggs – särskilt för de byggnader där behovet av förstärkt kontroll är som störst.

Regeringen inväntar nu Lagrådets yttrande och kommer sedan gå vidare med en proposition med lagförslaget till riksdagen.