- Energi, Nyproduktion
- 2015-06-16
- Sveriges Allmännytta
Nära-nollenergibyggnader
– Förslaget innebär en kraftig skärpning av energikravet jämfört med dagens nivåer. Det finns få nya byggnader som idag klarar av kravet, säger Petter Jurdell enhetschef fastighetsutveckling på SABO.
Enligt EUs energiprestandadirektiv ska alla nya byggnader från och med 2021 vara nära-nollenergibyggnader. Det betyder att energianvändningen per kvadratmeter, den så kallade energiprestandan, ska vara mycket låg. Men det är upp till varje land att själva ta fram hur tillämpningen av definitionen ska se ut, och det är det som Boverket har gjort i och med dagens förslag.
Energieffektivt byggande utan att öka livscykelkostnaderna
– SABO kommer att göra en ordentlig analys av förslaget inför remissyttrandet. Det är av högsta vikt att kraven landar rätt så att de stimulerar till ett mer energieffektivt byggande utan att öka livscykelkostnaderna, säger Petter Jurdell.
Förslaget innehåller två delar:
- Definition av systemgränsen för vad som ska räknas in i en byggnads energiprestanda. Exempelvis om varmvatten ska kunna räknas in eller inte.
- Högsta tillåtna energiprestanda i nya byggnader.Vad gäller systemgränsen föreslår Boverket att systemgräns levererad, köpt, energi ska användas. Det vill säga att den mängd energi som energiprestandakraven ska ställas på är den energi som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift. Det är i linje med hur dagens energikrav för nybyggnation utformade.
En ny nivå för högsta tillåtna energiprestanda för nya byggnader föreslås vara 55 kWh/m2 och år för flerbostadshus och 65 kWh/m2 och år för flerbostadshus med lägenheter om maximalt 35 m2/lägenhet. Dessa värden gäller för en helt fjärrvärmeuppvärmd byggnad och för klimatförhållanden motsvarande Stockholm. Kraven kommer som idag att variera beroende på var i landet man befinner sig.
– Tyvärr saknar förslaget obligatorisk uppföljning och verifiering av energiprestandan. Våra erfarenheter visar att nya hus ofta drar mer energi i verkligheten jämfört med den energiprestanda som man avtalade om, vilket är ett stort problem, säger Petter Jurdell.
Bakgrund
Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära-nollenergibyggnader. Syftet är att genom höga energikrav, ställda så att berörda företag får tid på sig att ställa om, driva på takten i utvecklingen mot ett allt mer energieffektivt byggande i Europa.
En nära-nollenergibyggnad definieras i Energiprestandadirektivet som: ”En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.”
