- Analys
- 2023-02-08
- Sveriges Allmännytta
I december 2021 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Snart kan det nya direktivet antas och i dagarna enades parlamentets största grupper om att höja ambitionsnivån. Ambitionen är tekniskt rimlig – men tidplanen är otroligt tuff.
Direktivets historia i korthet
Direktivet om byggnaders energiprestanda antogs 2002 och innebar ett paradigmskifte eftersom det innebar att alla medlemsländer skulle börja uttrycka byggnaders energiprestanda i relation till energianvändning och att energideklarationer skulle införas. Ett omarbetat direktiv infördes 2010 där ambitionsnivån höjdes och begreppet nära-nollenergibyggnad infördes.
Ända sedan 2002 har ambitionen i direktiven varit att adressera både nya och befintliga byggnader. Trots detta så har inte energieffektivisering av det befintliga beståndet tagit fart. En viktig del i översynen har därför varit att införa minimistandarder – en lägst accepterad energiprestandanivå för det befintliga beståndet, för att få fart på omvandlingen av sektorn, ofta kallat MEPS (Minimum Energy Performance Standars).
Parlamentet föreslår höjd ambitionsnivå
I kommissionens ursprungliga förslag föreslogs att byggnader som ägs av offentliga aktörer minst ska uppfylla energiklass F år 2027 och energiklass E år 2030. För alla bostäder föreslogs samma krav med tre års förskjutning, dvs. energiklass F år 2030 och energiklass E år 2033.
I oktober 2022 presenterade ministerrådet sin allmänna inriktning där man föreslog att hela bostadsbeståndet i genomsnitt minst ska uppnå energiklass D i respektive medlemsland.
Nu har parlamentets största grupper enats om sin ståndpunkt vilket innebär en höjd ambitionsnivå. Inriktningen höjer energiklassambitionen en nivå vilket innebär att:
- Byggnader som ägs av offentliga aktörer ska:
- År 2027 nå minst energiklass E
- År 2030 nå minst energiklass D
- Alla bostäder ska:
- År 2030 nå minst energiklass E
- År 2033 nå minst energiklass D
Vilka är offentliga aktörer?
Det är inte helt klart vilka som anses vara offentliga aktörer. Sannolikt anses de som berörs om lagen om offentlig upphandling – vilket innebär att i princip alla Sveriges Allmännyttas medlemmar berörs.
Är tidplanen rimlig?
Sannolikt tar det ett till två år för respektive EU-land att implementera det nya energidirektivet. Om direktivet antas under år 2023 skulle därmed direktivet sannolikt tolkas och implementerats i svensk kontext år 2024–2025, vilket skulle ge offentliga aktörer 2–3 år för att energieffektivisera de sämsta byggnaderna. En tidsplan som är väldigt tuff. En omfattande energieffektivisering kräver sannolikt bygglovs- och upphandlingsprocess som kan göra det omöjligt.
Är det tekniskt rimligt?
Ja – det är helt klart möjligt att energieffektivisera byggnader i de sämsta energiklasserna så att de väsentligt förbättrar sin energiprestanda. Byggnader i de sämsta klasserna har ofta stora möjligheter för tekniska åtgärder. Men även stora möjligheter i att åtgärda driften, åtgärder som kräver liten investering. Du hittar flera exempel här.
Vad händer nu?
Nu följer fortsatta förhandlingar inför beslut av ändringar i direktivet, vilket sker i triloger – förhandlingar mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och EU-kommissionen. Målet är att nå enighet och fatta beslut om ändringar i direktivet.
Vad gör Sveriges Allmännytta?
Sveriges Allmännytta arbetar tillsammans med Housing Europe, som binder samman allmännyttiga, kooperativa och sociala bostadsorganisationer, för att lyfta våra frågor inom EU:s institutioner. Inför trilogerna kommer vi att söka berörda politiker. Vår ståndpunkt är att energieffektivisering bidrar till minskade koldioxidutsläpp, högre resurseffektivitet och bättre innemiljö. Tidplanen för MEPS är dock inte rimlig. Vi anser också att många energieffektiviseringsåtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma inte genomförs idag på grund av dålig företagsekonomisk lönsamhet. Styrmedel för ökad finansiering är således helt avgörande för ökad takt i energieffektiviseringsarbetet.
Kommissionens ursprungliga förslag kan läsas här
