• Klimat, Miljö
  • 2025-09-17
  • Sveriges Allmännytta

Porträttbild av kvinnaSyftet med forskningsprojektet är att få fram träd som snabbare anpassar sig till nya förhållanden och samtidigt bidrar till biologisk mångfald.

– Som ett av Sveriges största bostadsbolag är vi en viktig samhällsaktör med möjlighet att påverka den gröna omställningen. Projektet kommer att ge värdefull information och kunskap som andra sedan kan ta del av, säger Anne Heino.

Växer upp utan jord och torv

Träden drivs upp på en plantskola, dit de kommer med bara rötter, utan jord och torv. Det ska minskar risken för invasiva arter, som till exempel lövplattmask. Dessutom minskas utsläpp och transportkostnader eftersom träden då väger mindre.

Träden får sedan växa till sig i så kallade biokolsubstrat – för att sedan planteras ut i Stockholmshems områden.

– Barrotade växter anpassar sig fortare och växer snabbare om förutsättningarna är de rätta. Vi beställare måste börja beställa växter med bara rötter istället för odlade i torv och plastkruka. Om vi visar andra att det fungerar och finns en efterfrågan, så kommer fler plantskolor att börja med grön omställning, säger Anne Heino.

Kort om forskningsprojektet
  • Projektet är ett samarbete mellan Stockholmshem, Linnéuniversitetet och Stångby plantskola och den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.
  • Stockholmshem har genom sin interna klimatfond bekostat 130 träd som står i olika biokolsubstrat på plantskolan i ett–tre år innan de levereras till bolagets bostadsområden och byggprojekt.
  • Testet omfattar träd av olika arter, snabb- och långsamväxande, för att mäta skillnaden på rotutveckling och tillväxttakt.
  • I projektet testas olika typer av biokolsubstrat samt mängden bevattning.
  • Träden levereras till Stockholmshems bostadsområden barrotade eller semibarrotade till (med en viss del av biokolsubstratet kvar mellan rötterna).
  • Alla är inhemska arter – som exempelvis ek, fågelbär, lönn, al, lind och äpple – som gynnar inhemska insekter.
  • Parallellt har Stockholmshem planterat fem hagtornträd i Rinkeby som ingår i Vinnovas projekt ”rest till bäst”. Här testas olika typer av biokol tillsammans med befintlig växtjord. Samma trädart gäller för de olika platserna i Sverige. Testen sker även på flera andra platser i Sverige för att sedan jämföra resultatet.
Målen med projektet

Målet med projektet är att

  • få fram trädarter som är mer anpassade för en klimatomställning och har lägre klimatavtryck samt är mer anpassade för nya typer av biokolssubstrat.
  • främja biologisk mångfald och ekosystem.
  • fasa ut användningen av torv i trädplanteringar till förmån för mer hållbara material och successionsordning (olika arter planteras vid olika tillfällen).
  • hitta nya hållbara förpackningar i stället för plastkrukor.
Intresserad av Stockholmshems klimatarbete inom nybyggnation?

Porträttkollage med föreläsarna på Klimat- och energikicken 2025

På Sveriges Allmännyttas stora Klimat- och energikick berättar Karvel Andersen, klimatspecialist på Stockholmshem, hur man införde en klimattrappa för nyproduktion och beslutade att använda klimatförbättrad betong. Vilken effekt har åtgärderna haft hittills – och vad blir nästa steg?

Därtill medverkar över 30 andra experter inom energi, drift, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och mobilitet.

Så missa inte att komma till Klimat- och energikicken, allmännyttans största mötesplats för dig som arbetar med energi, fastigheter, byggande och hållbarhetsfrågor! Här möts teknik, forskning och erfarenhet, med målet att forma framtidens hållbara bostäder och stadsdelar.

Örebro, 12–13 november

Läs mer och anmäl dig här!