Klimatanpassningsutredningen har haft i uppdrag att ta fram ett lagförslag som skapar bättre förutsättningar för att genomföra klimatanpassningsåtgärder. I uppdraget ingick också att hitta finansieringsmodeller. Utredningen föreslår att kommunen ska få ta ut en avgift för en klimatanpassningsåtgärd av de fastighetsägare som skyddas av åtgärden. Avgiften ska täcka kostnader för att bygga, driva och underhålla klimatanpassningsåtgärden med upp till hälften av kostnaderna. Avgiften får inte vara mer än 10 procent av den del av fastigheten som skyddas.

Några av övriga förslag:

• Folkhälsomyndigheten ska få rätt att införa bindande föreskrifter om högsta inomhustemperatur i boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning på grund av ökade risker från värmeböljor. Idag finns riktvärden sommartid om 26 °C som högsta temperatur inomhus.
• Byggnadsnämnden ska, på begäran av den som avser att vidta en åtgärd för att förebygga eller minska risken för skada som kan följa av översvämning, ras, skred eller erosion, tillhandahålla ett skriftligt underlag om en sådan risk.
• Kommunen ska i översiktsplanen redovisa vilka klimatanpassningsåtgärder kommunen avser att initiera samt kunna ändra eller upphäva detaljplaner som medför för stora risker.
• VA-huvudmannen ska lämna uppgifter om dagvattensystemets kapacitet på begäran av en fastighetsägare som avser vidta en åtgärd för att minska risken på sin fastighet.
• Det ska uttryckligen framgå av lagen att dagvattensystemet ska hantera vatten motsvarande ett tioårsregn (10-års återkomsttid).

Totalt har elva lagändringsförslag tagits fram. De föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utredningen har ännu inte kommit på remiss, men Sveriges Allmännytta avser att besvara den när den kommer.