De nya reglerna är en del av Sveriges genomförande av EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD.

– För bostadsbolagen innebär det bland annat nya energiklasser och ändrade beräkningsförutsättningar. Det är stora förändringar, som kommer att få påverkan när energideklarationer ska uppdateras, säger Björn Berggren.

En av de största förändringarna är att gränserna för energiklasserna A–G ändras (se nedan).

Inte nödvändigtvis lägre energianvändning

– För flerbostadshus innebär de nya gränserna att många byggnader kan få en bättre energiklass, även om den faktiska energianvändningen är oförändrad. Dessutom införs energiklassen A0 för byggnader som uppfyller kraven för nollutsläppsbyggnader, säger Björn Berggren.

Samtidigt ändras beräkningssättet för energiprestanda, och det går därför inte att direkt översätta en gammal energiklass till en ny. En bättre energiklass behöver därmed inte innebära att byggnaden blivit mer energieffektiv, framhåller Björn Berggren.

– Det är viktigt att skilja mellan verkliga energibesparingar och förändringar som beror på nya beräkningsregler.

En annan viktig förändring gäller så kallad normalisering av energianvändningen, det vill säga hur man tar hänsyn till att olika förutsättningar avvikit från vad som anses normalt – exempelvis om det varit en onormalt kall vinter eller om det använts onormalt mycket vatten.

Ytterligare en stor förändring är en ny definition av begreppet temperaturreglerad area, det vill säga hur stor yta som byggnadens energianvändning ska slås ut på. Med den nya definitionen kan den ytan bli större – vilket innebär att energianvändningen räknat per kvadratmeter och år blir lägre, utan att energianvändningen faktiskt har minskat, konstaterar Björn Berggren.

Kylenergi kan behöva räknas med

Energiberäkningarna ska enligt de nya reglerna utgå från standardiserade förutsättningar för olika byggnadskategorier, bland annat när det gäller inomhustemperatur och ventilation. För vissa lokaler innebär det att ett beräknat behov av komfortkyla kan behöva räknas med – även om byggnaden saknar installerad kyla.

– Det kan exempelvis beröra flerbostadshus med butiker eller kontor i bottenvåningen, säger Björn Berggren.

Det beräknade kylbehovet påverkas av bland annat solinstrålning, byggnadens utformning och det geografiska läget.

– Därmed kan energiexperten behöva göra omfattande beräkningar av ett energibehov som inte finns med i byggnadens uppmätta energianvändning, påpekar han.

Risk för mer arbete och högre kostnader

Jonatan von Seth, certifierad energiexpert i enlighet med Boverkets föreskrifter, har genomfört två energideklarationer enligt de nya reglerna. Hans erfarenhet är att arbetet har blivit betydligt mer tidskrävande.

– Det tar längre tid. Vi behöver göra mer omfattande beräkningar, bland annat av kylbehov i lokaler som saknar installerad kyla. Samtidigt saknas fortfarande tydlig vägledning för hur vissa beräkningar ska göras, säger han.

Han menar att de nya kraven, tillsammans med otydligheter i regelverket, riskerar att öka kostnaderna för fastighetsägarna. Tillsammans med sina kollegor arbetar Jonatan von Seth därför med att utveckla verktyg för att effektivisera beräkningarna.

En annan konsekvens av de nya reglerna är att den deklarerade energiprestandan kan få en svagare koppling till den faktiska energianvändningen, påpekar Jonatan von Seth.

– Vi hamnar längre bort från verkligheten. Fastighetsägaren får ett dokument med normaliserade värden, men det framgår inte tillräckligt tydligt hur man har kommit fram till dem.

Minskad tillsyn kan öka risken för fel

Jonatan von Seth är också kritisk till hur energideklarationerna kontrolleras. Han upplever att tillsyn och kontroller har minskat över tid. När beräkningarna samtidigt blir mer omfattande och komplicerade ser han också en risk för fler felaktiga deklarationer.

Bristande kontroll kan också innebära att skillnaderna i kvalitet mellan olika energiexperter blir större, menar han.

– De nya reglerna ställer tydligare krav på att energiexperten ska verifiera uppgifter om bland annat energianvändning och temperaturreglerad area. Men det är minst lika viktigt att själva beräkningarna kan följas upp och granskas, vilket kommer att bli svårt.

Enklare att uppdatera deklarationer

En positiv förändring som Jonatan von Seth pekar på är möjligheten till förenklad uppdatering av befintliga energideklarationer. Det kan minska arbetsinsatsen när exempelvis energieffektiviseringsåtgärder har genomförts.

Han ser därför möjligheter till betydligt lägre kostnader vid uppdateringar, särskilt om samma energiexpert som tidigare anlitas och redan har tillgång till beräkningsunderlaget.

– För fastighetsägare blir det därför viktigt att säkerställa att beräkningar och dokumentation sparas och kan användas vid framtida uppdateringar, säger Jonatan von Seth.