Industriellt byggande baseras på standardisering, systematik och upprepningseffekter – som ska ge produkteffektivisering och därmed kunna pressa byggpriset.

Vid Luleå tekniska universitet (LTU) finns nuförtiden en avdelning för industriellt och hållbart byggande, som både forskar och håller kurser inom ämnet byggproduktion och teknik.

LTU har nu dragit igång ett nytt forskningsprojekt kring industriellt byggande i Sverige. Det vetenskapliga arbetet leds av professor Lars Stehn, forskare inom industriellt och hållbart byggande vid LTU.

– Jag har följt det industriella byggandet under lång tid. Genom att förstå styrkor och svagheter i produktivitetsutvecklingen skapas förutsättningar för ännu kraftfullare utveckling, och det på ganska kort sikt, säger han.

Industrialisering i Kombohusen

Att byggpriserna kunnat pressas genom Allmännyttans kombohus bygger också till stor del på en standardisering av byggprocessen.

– Tack vare studier kring Kombohusen vet vi redan en hel del om vad som pressar byggpriset, men det är mycket bra att också universitetsvärlden borrar i den här frågan, säger Sofia Heintz, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta.

Enligt en studie från Tyréns härrör ungefär hälften av Kombohusens prispressande förmåga från den industriella byggprocessen (närmare bestämt en sänkning av kvadratmeterpriset med cirka 3 000 kronor). Den andra hälften uppstår genom själva ramavtalsformen, kraften i en gemensam upphandling för hela allmännyttan.

Problem med fusk

– Men det är svårt att få igång ett storskaligt industriellt byggande som verkligen gör skillnad för den byggda miljön. Det finns många hinder som skulle behöva undanröjas, till exempel oflexibla detaljplaner, stela byggregler och negativa attityder hos beslutsfattare ute i kommunerna, säger Sofia Heintz.

Det finns en hel del fördomar om standardiserat byggande, menar hon – till exempel en bild av det skulle handla om serietillverkade hus som ser precis likadana ut.

– Men det handlar mer om byggsystem och processer, och att kunna undvika misstag genom att man bygger samma typ av hus flera gånger.

– Det är mycket lättare att hålla hög kvalitet och kontrollerade processer när man bygger prefabricerat, inomhus i fabriker. Det finns faktiskt ett stort problem med slöseri och fusk vid traditionellt byggande, säger Sofia Heintz.

Kombohusbyggare med i projektet

I forskningsprojektet vid LTU, som drivs i samarbete med Sveriges träbyggnadskansli, deltar också flera företag som arbetar med prefabricerat byggande. Bland dem märks två av leverantörerna av Kombohus: Götenehus och Lindbäcks Bygg.

Jerker Lessing, adjungerad professor i industriellt byggande vid Stanford-universitet samt forsknings- och utvecklingschef på BoKlok, är biträdande projektledare och leder arbetet med förankring i byggindustrin.