Den nya applikationen kallas Mått på utanförskap och är ett komplement till den befintliga Segregationsbarometern. Den innehåller statistik för de 180 utanförskapsområdena och alla andra statistikområden i Sverige.

Det är en del i en större satsning i myndighetens arbete med att ta fram kunskapsstöd för det som kallas jämlika livsvillkor. Tanken är att stöden ska underlätta analys på områdesnivå, något som kan vara till hjälp för exempelvis de allmännyttiga bostadsföretagen.

– Det nya verktyget ser ut att innehålla fler indikatorer som kan vara intressanta, till exempel trångboddhet och brottsstatistik, säger Lena Liljendahl.

Analyser av livsvillkor

Boverket har i uppdrag från regeringen att på olika sätt arbeta med utanförskap, både i form av att inkludera statistik om utanförskap och genom att lämna en samlad redovisning om människors livsvillkor i områden där utanförskapet är stort. Boverkets arbete bygger vidare på en fördjupad analys om utanförskap som Boverket och SCB tog fram 2024.

Att använda verktyg för att beskriva utanförskap och boendesegregation ger utredningar möjlighet att mer precist bedöma om och hur ett förslag riskerar att förstärka utanförskap och segregation, både på individ- och områdesnivå, menar Boverket i sina beskrivningar av  verktyget.

Nya indikatorer

Boverket och SCB har i sin fördjupade analys om utanförskap använt ett urval av variabler.  Dessa har valts baserat på faktorer som bedöms spegla olika typer av socioekonomiska utmaningar och förutsättningar kopplade till utanförskap. Detta är grunden till att nya indikatorer lagts in i det nya kartverktyget. Nya indikatorer är till exempel:

• kriminalitet
• trångboddhet
• svag arbetsmarknadsetablering
• svaga skolresultat
• lågt demokratiskt deltagande
• ohälsa

Analysen utgår från Sveriges samtliga regionala statistikområden (RegSO), där områdena har grupperats i olika klasser baserat på antalet utmaningar och förutsättningar.

Att mäta ligger i tiden

– Att ta fram en barometer verkar ligga i tiden. Just nu har vi tillgång både till Segregationsbarometer, Livsvillkorsbarometern och en helt annan Boendebarometer som bland annat Uppsala universitet tagit fram, konstaterar Lena Liljendahl.

Regeringen  har dessutom nyligen gett SCB i uppdrag att ta fram en ny Integrationsbarometer.

– Många använder sig rätt och slätt av polisens lista, och låter bostadsområdets eventuella närvaro på den räcka som mått, men här finns alltså djupare kunskap att tillgå.

Fler faktorer påverkar

Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta, betonar att kvalitativ data och statistik har stor betydelse för att göra rätt analys och dra korrekta slutsatser om exempelvis lämpliga åtgärder i ett utanförskapsområde.

– Men för att förändra ett område till det bättre spelar ju också andra faktorer in, som till exempel tillgången till handel, service och andra offentliga mötesplatser. Även detta är kritiskt för ett bostadsområdes upplevda trygghet och attraktivitet och påverkar de boendes boendemiljö i allra högsta grad, säger Martin Ingvarson.

Länkar till alla mätverktyg från Boverket finns nederst på sidan.