De fyra husen i Harplinge har gråa träfasader med många utsmyckande detaljer.

– Snickarna var lyriska över att få göra så många detaljer. De trodde inte att sånt var möjligt längre, säger Mats Nilsson, projektledare för bygget, som stod klart för inflyttning i slutet av 2021.

Inspirationen kommer från de så kallade landshövdingehusen, en byggnadstyp i tre våningar med bottenvåningen i sten och de övre våningarna i trä.

– Idén väcktes under Allmännyttans Fastighetsdagar i Göteborg 2019, när vi var med under ett studiebesök till Majorna och tittade på landshövdingehusen. De där husen är ju både fina och populära, tänkte vi – undrar om de skulle passa hos oss?

Göra något som märks

Så HFAB tog med sig idén hem till Halmstad, där befolkningsökningen hade fått behovet av nya lägenheter att växa. Bostadsbolagets styrelse beslutade att 44 hyresrätter skulle byggas i den lilla orten Harplinge.

HFAB knådade sedan idén om landshövdingehus lite till med hjälp av arkitektbyrån Okidoki.

– Vi ville göra något som märks. Och då måste man vara modig och våga göra något nytt.

– Vi tog en etablerad hustyp och utvecklade den. Det blev en modern tolkning av landshövdingehusen. Och jag tycker nästan att de är vackrare än originalet, säger Mats Nilsson.

Lynghusens bottenvåningar är i rött tegel. Den röda färgen återkommer sedan i fönster, balkongräcken och det röda takteglet.

Klimatpåverkan i upphandlingen

Det beslöts tidigt att husens klimatpåverkan skulle bli så låg som möjligt.

– Vi tog med klimatpåverkan under byggskedet som en viktig parameter redan i upphandlingen, berättar Veronica Junblad.

Anbuden viktades utifrån kriterierna pris (70 procent) och klimatpåverkan (30 procent).

– Vi var först i Halmstad att ha med klimatpåverkan i upphandlingen. Det tvingade igång fler att tänka så.

NCC vann upphandlingen och utsågs till totalentreprenör.

– NCC:s pris var inte lägst, men de hade överlägset minst klimatpåverkan.

Den bärande stommen är av klimatförbättrad betong, betongkonstruktionen är slimmad och gjord med återvunnen armering.

Regnvatten i underjordiska tankar

Ytterligare ett hållbarhetsaspekt finns i lösningen för hantering av regnvatten. Dagvattnet sparas i separata underjordiska fördröjningstankar, som vid torka kan användas för bevattning inom området.

– Vi har också satt ut 18 pallkragar där hyresgästerna kan odla allt de önskar, säger Veronica Junblad.

Restavfallet samlas också under marken, i en underjordisk behållare för förbränning och användning till fjärrvärme.

Energi från berg och sol

Bergvärme och solceller är den huvudsakliga energikällan – husen är konstruerade som energisnåla passivhus.

Byggprojektet fick del av det statliga investeringsstödet med tillägg för låg energianvändning.

– Det hade varit svårt att genomföra utan investeringsstödet.

– Stödet gör att lägenheterna får en rimlig hyra och att det är relativt många som kan flytta in, säger Mats Nilsson.

Han har projektledare från första idé till överlämning till förvaltningsskedet.

– Det är bra med kontinuitet. Det har också varit nyttigt att inte byta arkitekt under resans gång, konstaterar han.

Förvaltningen tidigt in i processen

HFAB såg även till att förvaltningsområdena kom in tidigt i processen.

– Det är ju de som ska ta emot husen och sköta om dem sedan.

Lynghusen består av tvårummare och trerummare och byggdes främst för tre kundgrupper: ensamstående yngre, par med ett barn och äldre som ännu inte lämnat villan.

Harplingebor fick förtur till lägenheterna.

– Det betyder att flera sålde sina hus i Harplinge och vi fick igång flyttkedjor som frigjorde bostäder, säger Veronica Junblad.

Inga protester

Nybyggnation inne i samhällen väcker inte sällan protester från närboende. Men så har det inte varit i det här fallet, berättar hon.

– Jag har inte hört något negativt från orten, inte ens från närmaste granne. Man är glad att det byggs.

Och lokalmedia har främst haft positiv rapportering.

– Det har till och med blivit som ett litet utflyktsmål under helgerna. ”Vi läste om det i tidningen, så vi tänkte åka förbi och kolla lite”, säger folk.