Regeringen har publicerat en promemoria med förslag på hur delar av EU:s omarbetade energieffektivitetsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning.

Vad föreslås?

Nuvarande lagstiftning berör främst stora företag, vilket definieras som enheter som bedriver ekonomisk verksamhet med minst 250 anställda och har en omsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro.

Den nya lagen utgår från hur mycket energi en verksamhet använder, vilket i korthet innebär:

• Företag som årligen använder mer än 23,6 Gigawattimmar ska införa ett certifierat energiledningssystem
• Företag som årligen använder mer än 2,8 Gigawattimmar ska genomföra energikartläggningar minst vart fjärde år

– Vad detta innebär i praktiken kan vara svårt att bedöma, men jag brukar säga att man kraftigt förenklat kan utgå från att bostäder använder runt 6000 kWh/år. Vilket naturligtvis är väldigt olika för olika bostadsbolag och byggnader, säger Björn Berggren.

– Det innebär att gränsen för 23,6 Gigawattimmar nås om man har runt 3500 – 4000 bostäder och 2,8 Gigawattimmar nås om man har runt 500 bostäder, fortsätter Björn.

Möjliga undantag

Företag som har ett certifierat miljöledningssystem, såsom ISO 14001 eller EMAS, och där energikartläggning ingår enligt föreskrifterna, kan undantas från kraven på att genomföra separat energikartläggning och införa energiledningssystem. Undantag kan också ges till företag som har avtal om energiprestanda (EPC), under förutsättning att avtalet omfattar samma delar av verksamheten som ett energiledningssystem skulle ha gjort.

Vad händer nu?

– Förslaget är nu ute på remiss och Sveriges Allmännytta avser att svara på remissen. Synpunkter från medlemmarnas välkomnas, avslutar Björn Berggren.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Remissen ska besvaras senast 4 november. Inspel och tankar kring Sveriges Allmännyttas remissvar kan lämnas till Björn Berggren senast 30 september.