Investeringsstödet

Riksdagen har tidigare beslutat att investeringsstödet till hyresbostäder och bostäder för studerande ska avvecklas och sista dag för att lämna in ansökningar var den 31 december 2021. Stödbeslutet ska fattas innan bygget påbörjas, men utbetalningen sker först när huset är färdigbyggt.

Nu avsätter regeringen pengar till de projekt som hinner få beslut senast den 31 december i år, men de projekt som då inte hunnit få beslut får inget stöd alls.

Idag ligger färdigberedda ansökningar för över 8 miljarder kronor i kö hos länsstyrelserna och väntar på beviljande. Det handlar sammanlagt om flera tusen bostäder. Att det är kö beror på att det finns en ram för hur mycket stöd som får beviljas, eftersom det medför behov av framtida anslag i statens budget.

Konsekvensen blir att flera av dessa planerade och redan upphandlade projekt inte kommer att få investeringsstöd – trots att bostadsföretagen lämnade in ansökan i tid. Risken är nu stor att dessa bostäder aldrig blir byggda, särskilt som byggpriserna har ökat mycket kraftigt i år.

– Regeringen skriver samtidigt i propositionen att det är centralt att byggtakten kan upprätthållas för att successivt bygga ikapp det underliggande underskottet av bostäder. Det är en uppfattning som jag delar, säger Anders Nordstrand.

– Det enda rimliga är att alla bostadsföretag som har lämnat in ansökan i tid ska behandlas lika och få investeringsstöd om de uppfyller de krav som ställs. Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostnaden för detta.

Tillfällig höjning av bostadsbidraget

Regeringen föreslår att bostadsbidraget till barnfamiljer höjs tillfälligt med 25 procent under första halvåret 2023. Förslaget motiveras med den ekonomiska situation som har uppstått med anledning av bland annat händelserna i Sveriges närområde, som har bidragit till att många hushåll fått kraftigt höjda utgifter. Särskilt har priserna ökat för el, drivmedel och livsmedel.

– Det är en välkommen höjning för många hyresgäster hos våra medlemsföretag. Men det är den fjärde tillfälliga höjningen på ett par år, vilket snarast tyder på att bostadsbidraget borde höjas permanent, säger Anders Nordstrand.

Energieffektivisering

Regeringen föreslår en satsning på energieffektivisering i småhus som värms upp med direktverkande el eller gas i syfte att minska sårbarheten för höga energipriser och bidra till ökad försörjningstrygghet. Samtidigt avvecklas stödet för energieffektivisering av flerbostadshus.

– En märklig prioritering. Energieffektivisering behövs både i småhus och i flerbostadshus. Staten ska inte gynna eller missgynna någon särskild boendeform. Vi vill se balanserade ekonomiska villkor, säger Anders Nordstrand.

Segregation

I det digitala verktyget Segregationsbarometern – som tagits fram av Delegationen mot segregation (Delmos) med uppgifter från Statistiska centralbyrån – finns ändamålsenliga mått och verktyg för uppföljning och analys av segregation. Denna öppna platsdatabas gör det möjligt att mäta och följa upp utvecklingen inom olika samhällsområden och för olika geografiska områden.

Delmos upphör som myndighet vid årsskiftet, men regeringen bedömer att de mått och verktyg som tagits fram är viktiga för det fortsatta arbetet med att motverka segregation. Sveriges goda tillgång till individdata behöver kombineras med en god tillgång till platsdata. Regeringen avsätter därför fem miljoner kronor till Boverket 2023 för att säkra fortsatt tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata.

– I många städer bedrivs ett arbete mot segregation där de allmännyttiga bostadsföretagen är en viktig aktör. Segregationsbarometern är ett utmärkt verktyg  för att studera segregationen och mäta hur den förändras. Det kan bidra till ökad träffsäkerhet och effektivitet i arbetet med att minska segregationen. Därför är det positivt att Boverket nu får i uppdrag att vidmakthålla detta verktyg, säger Anders Nordstrand, och tillägger att Sveriges Allmännytta gärna bidrar och medverkar till detta.

Laddinfrastruktur

Regeringen vill se en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur. Tillgången till laddstationer ska vara så god att elbil är ett bra alternativ för invånare i både städer och glesbygd. För att möjliggöra ytterligare investeringar i laddinfrastruktur för elfordon på lokal och regional nivå ökas anslaget till klimatinvesteringar med 400 miljoner kronor för 2023.

– Det här är i grunden en bra satsning. Över 90 procent av all laddning sker vid hemmet under natten. Det är också den laddningen som inte tär så mycket på elsystemet och effektuttaget. Därför är det bra att anslaget ökar, men ska regeringens målsättning nås behövs ett betydligt mer omfattande stöd, säger Anders Nordstrand.

Det statliga stödets räckvidd påverkas dock väsentligt av EU:s statsstödsregler, som begränsar möjligheterna att med offentliga medel stödja en viss verksamhet. Stöd till icke-publik laddning, det vill säga laddstationer för bostadsföretagens hyresgäster, är endast tillåtet inom ramen för så kallat stöd av mindre betydelse (”de minimis”), för vilken maxbeloppet är cirka 1,8 miljoner kronor under en treårsperiod.

Eftersom stödet motsvarar i genomsnitt runt 15 000 kronor per laddstation räcker det endast till cirka 120 laddstationer för varje enskilt bostadsföretag, oavsett antalet lägenheter som företaget äger. Detta innebär att stödet inte har någon egentlig effekt när det gäller bilplatser som hör till hyresfastigheter, utom i fastigheter som ägs av små bostadsföretag.

– Regeringen skriver att den vill se en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen och att elbilen ska vara ett bra alternativ för många. Ska detta bli verklighet måste regeringen vända sig till EU-kommissionen och ansöka om att få stöd till laddinfrastruktur godkänt för alla bostadsföretag oavsett storlek. Jag uppmanar regeringen att snarast ta ett sådant initiativ, säger Anders Nordstrand.

Åtgärder i utsatta områden

Regeringen föreslår en satsning på idrottsrörelsen i utsatta områden. Idrottandet leder till hälsovinster, social gemenskap och främjar integration. Rekryteringen av barn och unga in i gängkriminalitet måste stoppas på alla sätt och ett starkt och synligt förenings- och idrottsliv ökar enligt regeringens bedömning också tryggheten för boende i dessa områden. Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor avsätts årligen till detta.

Regeringen föreslår också en ökning av stödet till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Kvinnor och män i utsatta områden har bland annat olika förutsättningar och möjligheter att vara delaktiga i lokalsamhällets formella och informella sammanhang. Redan idag har organisationer som främjar kvinnors organisering i utsatta områden möjlighet att söka bidrag. Regeringen vill nu göra en permanent förstärkning med 20 miljoner kronor.

– Det behövs många åtgärder för att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden. Dessa åtgärder kan bidra, men det är viktigt att offentligt stöd inte ges i projektform, utan istället förstärker och utvecklar den ordinarie verksamheten, säger Anders Nordstrand.

Åtgärder mot hemlöshet

I juli 2022 beslutade regeringen om en nationell hemlöshetsstrategi för perioden 2022–2026. Syftet var att tydliggöra inriktningen för arbetet med att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet samt att förebygga att fler blir hemlösa. Socialstyrelsen fick också i uppdrag att ge kommuner stöd med att förstärka eller implementera metoden Bostad först. Den nya regeringen håller fast vid strategin och ökar anslaget till Socialstyrelsen från 30 till 40 miljoner kronor.

– Målet bör vara att hemlöshet inte längre ska vara att problem i Sverige år 2030. Sociala kontrakt och Bostad först är viktiga verktyg för att nå dit, säger Anders Nordstrand.

En mer aktiv bostadspolitik behövs

Regeringen skriver att det behöver byggas fler bostäder över hela landet, som möter människors behov och efterfrågan. Då krävs det en aktiv bostadspolitik. Allmännyttan är beredd att ta sin del av ansvaret, men då behövs också bättre förutsättningar, menar Sveriges Allmännytta.

Här är några åtgärder som kan genomföras under mandatperioden:

• Undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling
• Inför typgodkännande av standardiserade hus och byggsystem
• Skapa rättvisa ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna
• Minska ränteavdragsbegränsningarna för bostadsföretag
• Underlätta för resurssvaga hushåll att ta plats på bostadsmarknaden

– Med dessa reformer kommer många fler att kunna förverkliga sina boendedrömmar och kunna flytta dit där arbeten finns, säger Anders Nordstrand.