Mellan år 2000 och 2017 ökade byggkostnaderna för bostäder i offentliga bolag, med 85­–130 procent, enligt SCB:s statistik. Under samma tid ökade konsumentprisindex med 25 procent och hyrorna i de nybyggda bostäderna med 70–100 procent.

Det konstaterar Ragnar von Malmborg, ombud för Miljöpartiet, i en motion till SABOs kongress.

– Trots små skillnader på tekniska standardkrav har således både byggkostnader och hyror ökat långt snabbare än den allmänna kostnadsutvecklingen. Låga räntor borde ha lett åt andra hållet, skriver han i motionen.

Ragnar von Malmborg lyfter också att byggkostnaderna för bostadsrätter ökat mer än för hyresrätter, samtidigt som det är dyrare att bo i en nybyggd hyresrätt än i en bostadsrätt.

Yrkan till kongressen

De höga hyrorna i nya hyresrätter har fått till följd att det nu ifrågasätts om nya hyresrätter verkligen kan vara ett instrument för bostadsförsörjningen, framhåller han och ställer därför frågan om de kalkylmetoder som kommunala bostadsbolag använder är ”rimliga med hänsyn till resultaten”.

Han yrkar därför att kongressen ger SABOs styrelse i uppdrag att analysera byggkostnaderna och möjligheterna att sänka dem. Han vill också att SABOs styrelse ska se till att ”analysera gängse kalkyl- och redovisningsmetoder och ta fram förslag på alternativa metoder som är mer relevanta med hänsyn till det allmännyttiga syftet”.

SABOs styrelse skriver i sitt svar till motionären att SABO genom de ramupphandlade Kombohusen arbetat för att få ner byggpriserna, liksom genom att försöka underlätta för utländsk byggkonkurrens.

Arbeta för lägre kostnad

I det förslag till ny agenda för SABO som kongressen ska ta ställning till föreslås också att SABO ska arbeta för sänkta produktionskostnader genom bland annat ökad konkurrens, lägre kommunala avgifter och rimligare priser på kommunal mark.

Att hyresrätter är dyrare att bo i än bostadsrätter beror främst på de skattemässiga obalanserna mellan upplåtelseformerna, skriver styrelsen och framhåller att SABO under många år deltagit i ett påverkansarbete mot denna obalans. Detta ledde till att en statlig utredning för fem år sedan slog fast att obalansen gör hyresrätten 3 000 kronor dyrare i månaden att bo i.

Angående kalkyl- och redovisningsmetoder skriver styrelsen att det finns ett visst tolkningsutrymme för hur avkastningskrav ska fastställas och att SABO i olika sammanhang fört fram att det måste finnas utrymme för att beakta specifika lokala förhållanden.

Med detta föreslår styrelsen att kongressen ska anse att motionen är besvarad.

Hela motionen och utlåtandet kan läsas här.

Tips:

Torsdagen den 4 april anordnas en frukostdebatt på SABO om de höga byggpriserna, med företrädare från Sveriges Byggindustrier, Konkurrensverket, Framtiden Byggutveckling och SABO.

Då släpper SABO också en ny undersökning där anbudspriserna under nästan 3 år har granskats. Den som inte har möjlighet att lyssna på plats kan titta på webbsändningen här på sabo.se.