Efter flera år av kraftigt höjda elnätsavgifter, elnätsavgifterna höjdes med 27 procent mellan 2014 och 2019, visar årets Nils Holgerssonrapport en försiktig sänkning med 0,4 procent.

– Vi har i ett flertal år pekat på orimliga höjningar av elnätsavgifterna. I år ser vi för första gången på fem år att den uppåtgående kurvan har brutits, vilket är en mycket god nyhet för svenska elkunder, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.

Trenden med sänkta priser ser dessutom ut att hålla i sig och förstärkas. Under våren har Ellevio och Vattenfall genomfört eller aviserat sänkningar som berör många kommuner. Från och med i år finns dessutom en ny elnätsreglering på plats.

– Den nya regleringen ska ge mer välavvägda intäktsramar för elnätsföretagen. Nu är det viktigt att den behålls och efterlevs så att inte elnätspriserna börjar skena iväg igen, säger Hans Dahlin.

Höjning i många kommuner

Samtidigt som elnätsavgifterna sjunker på totalen spretar prisutvecklingen stort mellan landets kommuner. En stor aktör, Eon, har sänkt elnätsavgiften med lite drygt 11 procent i 35 kommuner i södra Sverige. Det ger ett stort utslag på medelpriset för hela Sverige trots att elnätsavgiften i 35 procent av landets kommuner har höjts mer än KPI, som ligger på 0,6 procent. Kommuninvånarna i 15 kommuner har under året sett en prishöjning på mer än 10 procent.

– Det handlar om stora ökningar av avgiften från ett år till ett annat och kan slå hårt mot enskilda hushåll. Den här ryckigheten är precis det vi behöver komma bort ifrån – eventuella höjningar av avgiften bör göras jämnare över tid, säger Hans Dahlin.

25-årsjubileum för rapporten

Nils Holgersson-gruppen har jämfört kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning för svenska hushåll under 25 år. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till rimligare priser för kunderna. I undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnaderna för de nyttor som alla hushåll behöver betala för.

Gruppens medlemmar är Sveriges Allmännytta, Bostadsrätterna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och HSB Riksförbund.

Fakta

Så har elnätspriset beräknats:

  • I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2020, beräknats för typhuset i Nils Holgersson-rapporten med 15 lägenheter.
  • Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh.
  • Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år.
  • För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inkl moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset den 1 januari 2020.
  • Energiskatten för el som finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad.

För frågor om statistik, kontakta:
Thomas Folkesson, EKAN-gruppen, 070-556 02 58.